Ge dem som jobbar hemifrån högre lön

Debattörerna: Orimligt att arbetstagaren ska bekosta sin egen arbetsplats

Ett särskilt arbetsrum för hemmakontoret motsvarar skillnaden i boendekostnad mellan en trea och en fyra. För villaägaren kanske ytterligare 15 kvadrat i boendeyta. Arbetsgivaren har en skyldighet att erbjuda alla sina arbetstagare en bra och ostörd arbetsplats och stå för den kostnaden, skriver Ann-Therése Enarsson och Carl Melin.

DEBATT. Under den första coronavågen diskuterades det hur vi skulle uppvärdera alla de som inte har möjlighet att arbeta hemifrån. De inom vården, skolan, distribution, service och andra yrken som kräver fysisk närvaro, även när det är stor smittspridning i samhället.

Det var en rimlig diskussion. Den som arbetar på ett farligt sätt bör givetvis kompenseras på något sätt.

Nu borde dock frågan vara hur vi kompenserar dem som förväntas fortsätta att arbeta hemma flera dagar i veckan.

Visst, distansarbete innebär frihet för många, inte minst minskade pendlingstider. De allra flesta svenskar har mindre än 20 minuters resväg till jobbet.

Men distansarbete innebär även kostnader eftersom arbetsyta faktiskt kostar.

Just nu ser vi hur många arbetsgivare planerar att kraftigt dra ner på sina kontorsytor för att sänka sina lokalkostnader som en följd av att många anställda ska fortsätta arbeta hemifrån.

Senast var det Kronofogdemyndigheten som från årsskiftet minskar ytan på sitt huvudkontor med 40 procent. För många arbetsgivare innebär detta stora besparingar

Arbetstagarna ska dock sitta någonstans. Och de flesta förväntas göra det hemma. I bostäder som de betalar med skattade pengar.

Under en kortare tid kan det vara okej att arbeta hemifrån i hallen eller köket, men över tid är inte det rimligt utan människor behöver ha riktiga arbetsplatser med höj- och sänkbara skrivbord och kontorsstolar och rejält bredband.

Att arbetsgivaren står för prylarna är en sak, men den stora kostnaden är ytan.

Ett särskilt arbetsrum för hemmakontoret motsvarar skillnaden i boendekostnad mellan en trea och en fyra. För villaägaren kanske ytterligare 15 kvadrat i boendeyta. För de allra flesta innebär detta ett antal tusenlappar i månaden av skattade pengar.

Vi ser också redan nu att bostadspriserna ökar därför att många – främst distansarbetande – känner behov av att flytta och bo större.

Om arbetsgivarnas lokalkostnader sjunker samtidigt som arbetstagarnas boendekostnader ökar behöver det ske en omfördelning.

Det enklaste sättet är att öka lönerna för kontorsanställda. Ett mer träffsäkert – men krångligare – verktyg skulle vara att införa en ”kontorspeng” som arbetstagare antingen kan använda till att betala de ökande boendekostnaderna, eller till att hyra in sig på lokala kontorshotell som förväntas växa upp i områden där många bor.

En del hävdar att detta är lyxproblem och att de som kan arbeta hemifrån redan har höga löner. Men det gäller långtifrån alla, det finns många kontorsanställda i lågavlönade yrken som saknar marginaler att kunna flytta till något större.

Alla som arbetar behöver en arbetsplats och det är inte rimligt att den som arbetar själv ska behöva betala för denna. En del av oss kommer vilja åka till kontoret, en del kommer att sitta i ett rum i den egna bostaden och en del kommer vilja hitta en plats nära bostaden att distansarbeta ifrån.

Oavsett vilket har arbetsgivaren har en skyldighet att erbjuda alla sina arbetstagare en bra och ostörd arbetsplats och stå för den kostnaden.


Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
Carl Melin, forskningsledare Futurion


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln