Klimatet behöver mer än något parti föreslår
Fridays for future: Plikt att höja våra röster
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-08-07
Del 1 i debattserien #viktigasteklimatrösterna där forskare skriver om hur klimatpolitiken skulle se ut om forskningen fick bestämma och partipolitiskt obundna unga skriver om hur de upplever klimatkrisen och klimatpolitiken.
DEBATT. Klimatkrisen är akut! Riksdagsvalet kommer allt närmare men klimatkrisen ligger fortfarande inte högst upp på politikernas agenda.
I stället för ledarskap och åtgärder i linje med Parisavtalet har Sveriges så kallade klimatarbete innehållit fortsatt diskriminering av urfolk och en greenwashad klimatkonferens om hur långt vi kommit i klimatarbetet. Sveriges politik är långt ifrån Parisavtalet och tvärtemot klimaträttvisa.
I dag ses klimatfrågan som en av många politiska frågor som ska avhandlas i ett partiprogram i stället för den kris det är. För att säkerställa att vi klarar oss igenom den pågående klimatkrisen krävs omedelbar och storskalig förändring.
Vi behöver se ett systemskifte som är förankrat i forskning och erfarenheter från de som redan i dag drabbas hårdast. Det måste genomsyra hela samhället på alla plan.
Sverige framställs ofta som ett föregångsland inom klimatomställningen. Men Sveriges klimatpolitik är missvisande, ofta falsk och enormt bristfällig. Vi kan exempelvis se hur statens egna skogsbolag, Sveaskog, bedriver samma miljö- och klimatskadliga skogsbruk som alla andra; kalhyggesbruket.
Kalhyggesbruk skadar den biologiska mångfalden, tömmer markens kolförråd, förstör kolsänkor och diskriminerar urfolk då det bland annat förstör renbetesmarker.
Det är inte förenligt med en hållbar och rättvis omställning enligt Parisavtalet. Det är inte förenligt med att Sverige ska kalla sig för föregångsland.
Offentligt kan vi höra hur näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson säger att han älskar gruvor och hur regeringen godkänner gruvbolaget Beowulf Minings ansökan om bearbetningskoncession i Gállok. Offentligt kan vi alltså höra hur en minister förespråkar något som bäst beskrivs som “grön” kolonialism.
Att höra det från en förtroendevald minister är som ett slag i magen. Det blir en smärtsamt tydlig symbol för hur nerprioriterat klimaträttvisa är i politiken. Vinst går fortfarande framför klimat, miljö, biologisk mångfald och rättvisa. Vinst går före liv och vinst går före människovärde.
Både globalt och nationellt är det de som i dag bidragit minst till klimatkrisen som drabbas hårdast av dess konsekvenser. Samma trasiga system som exploaterar naturen exploaterar även människor och skapar den nödsituation vi nu befinner oss i.
För att de åtgärder som krävs inte ska förvärra situationen för de som drabbas hårdast i vårt samhälle är det därför av yttersta vikt att rättviseperspektivet sätts i centrum. När vi genomför klimatomställningen måste människor kunna leva trygga och värdiga liv.
Det är även något Sverige ålagt sig ska göra då vi skrivit under Parisavtalet som grundar sig på principen om ”gemensamma men olikartade ansvar respektive förmåga att agera”. Detta i ljuset av länders varierande historiska påverkan på klimatkrisen och förmåga att agera i dag.
Som tidigare nämnts bedriver svenska staten just nu en greenwashingpolitik där tomma löften följs av tomma handlingar. I många fall följs orden även av totalt kontraproduktiva handlingar.
Som ung och förstagångsväljare växer misstroendet och besvikelsen gentemot politikerna ju mer en läser de olika partiprogrammen. Det finns inte ett enda partiprogram som visar på tillräckligt storskalig förändring. Något som krävs för att uppnå 1,5°C-målet på ett rättvist sätt enligt Parisavtalet.
Trots den bristfälliga politiken och de tomma löftena är demokratin något vi måste värna om. Som demokratiska medborgare har vi privilegiet, skyldigheten och rättigheten att höja våra röster. Vart fjärde år kan vi göra det i ett val, men varje dag kan vi göra det genom aktivismen.
Med hjälp av en enad folkrörelse kan den förändring som krävs för att uppnå klimaträttvisa bli verklighet. Vi är i en kris, och vi har inte tid att vänta på att något politiskt parti vaknar.
Runt om i världen har vi unga offrat vår skolgång och vår fritid för att kräva att politikerna agerar enligt Parisavtalet för att uppnå klimaträttvisa.
Nu är det dags för politikerna att göra sitt jobb och omedelbart sluta med sin falska och skadliga politik och i stället göra vad som krävs för att uppnå en rättvis och hållbar värld där mänskliga rättigheter och naturvärden prioriteras över vinst och pengar.
Vi måste ha systemskifte för att lösa klimatkrisen och ett systemskifte är bara möjligt om samtliga delar av samhället samlas i en enad folkrörelse som gemensamt pressar makten.
Agnes Hjortsberg, Fridays for future Sverige
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.