Det är ohållbart – vi mår dåligt på jobbet
Psykolog: Så kan Sveriges arbetsplatser börja fungera igen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-11-14
DEBATT. Den arbetsrelaterade ohälsan fortsätter att öka. Arbetsmiljöverket rapporterar att var tredje sysselsatt person i Sverige lider av ohälsa som kan kopplas till jobbet.
Folk är i hiskeligt dåligt skick – usel kondition, fetma, trötthet, värk, ångest, stress och nedstämdhet är exempel på vanliga symptom.
Det finns flera aspekter av arbetslivet som sannolikt har med saken att göra – stillasittande, dålig kosthållning, höga krav på prestation, perfektion och rätt image, negativt skvaller, arbetsplatsmobbning, alienerande standardisering och likriktning samt slarvigt utförda organisationsförändringar för att nämna några exempel.
Nu kanske läsaren vill påminna om att regeringen och många arbetsgivare faktiskt haft ett långvarigt och stort fokus på arbetsmiljö och ohälsa i arbetslivet.
Det är riktigt, men trots detta har ju den rapporterade ohälsan ökat. Strategierna har alltså inte fungerat.
Situationen är ohållbar och kostnaderna för drabbade individer, arbetsgivare och skattebetalare är enorma.
Vi måste därför göra ett omtag och alla måste hjälpa till – politiker, arbetsgivare och medarbetare.
Nedan följer en åtgärdsplan i tre punkter.
- Säkerställ psykologisk trygghet på arbetsplatsen.
Forskning visar att många arbetsplatser lider av bristande psykologisk trygghet där i stället ohälsosam tystnadskultur och negativt skvaller kan frodas.
Det finns olika orsaker till detta men en vanlig hypotes är att många arbetsplatser har fastnat i ett alltför byråkratiskt och stelbent upplägg – med överdrivet mycket standardisering och likriktning – där möjligheterna till interaktion, feedback, reflektion och innovation helt enkelt stryps.
Utöver försämrad leveranskvalitet får man då räkna med både uttråkade och rädda medarbetare.
Arbetsgivare bör därför införa och gå i bräschen för en regelbunden gemensam reflektion kring exempelvis arbetssätt, roller, uppförande och samspel. - Säkerställ samsyn kring prestationskraven.
Studier visar att arbetslivet präglas av en slags individualitetstrend där fokus ligger på prestation, perfektion och personligt varumärke. Uppföljning och bedömning av medarbetares prestationer sker ofta med hjälp av en skala från godkänd till exceptionell nivå.
Det är lätt att tro att alla ska upp på exceptionell nivå. Men både de egna och verksamhetens förutsättningar sätter naturligtvis stopp för detta drömscenario.
Få som går in i väggen har nöjt sig med godkänd prestationsnivå, trots att det hade varit det bästa både för individen och för verksamheten.
Arbetsgivare måste därför bli tydligare med var gränsen för godkänd nivå ligger samt förklara att detta är fullt och väl tillräckligt. - Gör egenomsorg till en obligatorisk arbetsuppgift
Forskning visar entydigt att regelbunden motion, bra kosthållning och tillräckligt med återhämtning gör underverk för hälsa och funktion – bättre humör, högre stresstålighet, mer kreativitet, mer ork och ett ökat allmänt välbefinnande.
Många rapporterar tyvärr att de inte hinner träna, äta och vila på det sätt som hade behövts. Eftersom arbetsgivare är den aktör som rent ekonomiskt kanske tjänar mest på att anställda är i gott skick är det alltså fullt försvarbart att göra fysisk träning till en arbetsuppgift, servera högkvalitativa måltider samt erbjuda möjligheter till vila på arbetstid.
Verksamheter som anammar dessa principer har mycket att tjäna, både vad gäller leveranskvalitet och personalhälsa.
Anders Rydell, leg psykolog, specialist i organisationspsykologi, verksam som organisationspsykolog och författare, aktuell med boken ”Arbetet på jobbet- om bök och bröte i arbetslivet”, Natur & Kultur, 2021.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.