Kvinnor förlorare på oppositionens budget
Debattören: M-KD-SD hoppade över jämställdhetsanalysen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2022-01-03 | Publicerad 2022-01-02
DEBATT. Sedan mitten av 1990-talet arbetar Regeringskansliet med jämställdhetsintegrering, det innebär att budgetpropositionen analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Innan budgeten läggs undersöks hur satsningar beräknas komma olika grupper av kvinnor och män till del och hur den ekonomiska jämställdheten påverkas.
Detta arbete riskeras när oppositionspartiers budgetreservationer röstas igenom, så länge de inte gjort egna jämställdhetsanalyser. Det tycks Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna inte ha gjort av sin budgetreservation som i stort sett är helt könsblind och slår hårt mot stora kvinnogrupper.
Några exempel:
- Extratjänster ersätts med nystartsjobb som tidigare mest gått till män.
Extratjänsterna har varit en väg in i många kvinnodominerade yrken, framförallt för utrikes född kvinnor. Men i budgetreservationen tas extratjänsterna bort och ersätts med nystartsjobb, där 70 procent av jobben hittills har gått till män.
Förändringen genomförs efter att pandemin drabbat många för målgruppen viktiga jobb och samtidigt som Arbetsförmedlingen reformeras. Sammantaget riskerar detta att få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin och för enskilda kvinnors möjligheter att leva fria liv.
- Inga initiativ för att lösa låginkomstkvinnors bostadsbrist.
Det stöd som funnits till byggandet av hyresbostäder med relativt lägre hyra avskaffas. Ensamstående med barn, varav 74 procent är kvinnor, bor i dubbelt så stor utsträckning i hyresrätt som i ägda boendeformer.
Att avskaffa stödet utan att presentera andra alternativ som möter behovet hos den stora grupp kvinnor som har svårt att hitta en bostad de har råd med är oansvarigt.
- Kvinnor behöver inte mer obetald ledighet.
I stället för familjevecka införs rätt till obetald föräldraledighet om tre dagar per år och förälder.
I dag använder kvinnor 70 procent av föräldrapenningdagarna, därutöver använder kvinnor möjligheten att vara föräldralediga utan ersättning betydligt mer än män. Ytterligare obetald ledighet riskerar att minska kvinnors betalda arbete och inkomster samtidigt som deras obetalt arbete ökar ytterligare.
- Jobbskatteavdrag gynnar män mer än kvinnor.
Tidigare utvärderingar av jobbskatteavdraget har visat att även om den procentuella skattelättnaden blir högre för låg- och medelinkomsttagare, där många kvinnor finns representerade, så går en större andel av de totala skattelättnaderna till män eftersom de tjänar mer.
Ett vanligt argument är att avdraget ökar kvinnors arbetskraftsdeltagande. Detta argument saknar dock empirisk evidens och är osannolikt av flera skäl. Att ge kvinnor rätt till heltidsarbete vore en mer effektiv reform för att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande och den ekonomiska jämställdheten.
- Höjt bostadstillägg för pensionärer räcker inte.
Vi välkomnar det höjda bostadstillägget som gynnar de pensionärer som har det sämst ställt, framför allt ensamstående kvinnor.
Det löser dock inte problemet att kvinnors samlade pensioner i dag är så låga att majoriteten kvinnor har en pension som är lägre än vad någon som inte arbetet alls som mest kan få via garantipension och bostadstillägg.
Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budgetreservation är en påminnelse om hur det gick till innan jämställdhetsintegrering slagits fast – då politiker inte behövde tänka på den förda politikens skilda konsekvenser för kvinnors och mäns liv och villkor. Vi trodde att det var en tid vi lagt bakom oss.
Clara Berglund, Sveriges Kvinnolobby
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.