Marknadsskolan är ett hot mot valfriheten

MP: Vinstjakten slår ut de idéburna friskolorna

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Marknadsskolan och de nödvändiga regleringar som följer med den hotar valfriheten och mångfalden. Det kan vi inte acceptera. Aktörerna som har ekonomisk vinning som mål måste ut ur ekvationen, skriver Annika Hirvonen tillsammans med fem lokala MP-politiker.
Foto: GETTY
Marknadsskolan och de nödvändiga regleringar som följer med den hotar valfriheten och mångfalden. Det kan vi inte acceptera. Aktörerna som har ekonomisk vinning som mål måste ut ur ekvationen, skriver Annika Hirvonen tillsammans med fem lokala MP-politiker.

DEBATT

DEBATT. Alla skolor borde drivas med elevers lärande och utveckling i fokus. Visst låter det som en självklarhet? I resten av världen är det också precis så självklart – förutom i Sverige.

Den mångfald och valfrihet som vi ville se när friskolereformen infördes är nu hotad. Skolan har blivit en marknad där allt fler skolor är drivna av koncerner med ekonomisk vinst som främsta syfte. Det får inte bara negativa konsekvenser för de kommunala skolorna. I förlängningen riskerar detta också de idéburna skolornas överlevnad.

Vi i Miljöpartiet vet att barn blomstrar bäst under olika förutsättningar. De idéburna skolorna har bidragit till en mångfald av pedagogiker och arbetssätt och många gånger även till att den lilla skolan kan få finnas kvar lite längre bort från huvudorten. Det har gjort svensk skola bättre för fler barn.

Den mångfalden och valfriheten vill vi värna. Det kräver att vi gör upp med vinstjakten från anonyma aktieägare långt borta från skolans vardag.

När vi har aktörer i skolsystemet som drivs av att tjäna så mycket pengar som möjligt krävs mer kontroll och detaljerade regler.

Maximerad vinstutdelning till aktieägare går sällan hand i hand med vad som är bäst för barnen eller pedagogisk mångfald. Den extra resursen till barnet som riskerar att inte nå sin fulla potential ställs mot vinstmarginaler. Samma gäller skolbiblioteket, elevhälsan eller att få tillgång till riktiga läroböcker.

Vinstmaximeringen driver också segregering eftersom det blir billigare att bedriva undervisning ju fler elever med välutbildade föräldrar och små stödbehov som man kan locka.

Små skolor har små marginaler. Det innebär att en liten skola har svårare att hänga med i utvecklingen av mer och mer detaljerad lagstiftning, som i mångt och mycket syftar till att säkerställa att vinstdrivande skolor ska hålla god kvalitet.

I dag ser vi en utveckling där små, välfungerande skolor köps upp av större koncerner som har lättare att anpassa sig till nya regler och krav. Vad kommer det att innebära för mångfalden på lite längre sikt?

Marknadsskolan och de nödvändiga regleringar som följer med den hotar valfriheten och mångfalden. Det kan vi inte acceptera. Skolans resurser ska gå till elever och lärande, inte till administration och kontrolluppföljningar – eller vinstutdelning.

Lärare och rektorer drabbas av högre krav på dokumentation. Idéburna skolor med alternativ pedagogik drabbas dubbelt eftersom reglerna också begränsar friheten att utforma undervisningen och anpassa den till barnen.

Skolor med ett starkt lokalt och socialt engagemang får inte resurserna att räcka till.

Det är stor skillnad på att driva en skola med elevens bästa i fokus, och att driva den i syfte att dela ut vinst. Vi har hundratals idéburna skolor som har helt andra förutsättningar för sin verksamhet än vinstutdelande skolor.

Men i dag behandlas alla fristående aktörer likadant. Även i statistiken ser vi hur alla friskolor klumpas ihop. Det går till exempel inte att se hur lärartätheten ser ut i idéburna skolor specifikt.

Vi i Miljöpartiet är övertygade om att det går att kombinera en skola som inte styrs i detalj av politiker, utan som litar på pedagogernas yrkeskunnande, med valfrihet och mångfald. Men då måste aktörerna som har ekonomisk vinning som mål ut ur ekvationen.

Det finns många idéburna friskolor som sätter elevernas kunskap och utveckling främst – så borde det vara i alla skolor.


Annika Hirvonen, skolpolitisk talesperson (MP)
Hanna Klingborg, gruppledare Miljöpartiet i Södertälje
Karin Pleijel, kommunalråd i opposition Miljöpartiet i Göteborg
Karin Thomasson, regionråd Jämtland Härjedalen, ledamot i partistyrelsen (MP)
Marcus Friberg, kommunalråd i opposition Miljöpartiet i Helsingborg
Richard A. Åkesson, gruppledare för Miljöpartiet i Utbildningsnämnden i Stockholms stad


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE