Orimligt när en polis får hotas i en låttext

Debattörerna: Skyddet för tjänstemän måste stärkas i lagen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-04-08

Rapparen Frej Larsson fälldes i hovrätten för hot mot tjänsteman i sin låt ”Då ska hon skjutas” – men i Högsta domstolen friades artisten. Nu behövs ny lagstiftning som stärker skyddet för tjänstemän, skriver Martin Marmgren och Niklas Thidevall.

DEBATT. En central faktor för ett fungerande samhälle är att myndighetsutövning utförs på ett korrekt sätt. När myndighetsföreträdare vacklar i sin opartiskhet påverkar det hela samhällskontraktet.

De utsatta områden där kriminella strukturer har fått fäste utmärks bland annat av just otillåten påverkan på tjänstemän. Socialsekreterare, biståndshandläggare med flera har utsatts för direkta eller indirekta hot och har inte vågat fatta korrekta beslut på grund av rädsla för repressalier. Även poliser utsätts.

Politiskt har man länge sett behovet av att värna samhällsföreträdare genom att hot eller våld som riktas mot tjänstemän har ett högre straffvärde än när det riktas mot personer i allmänhet. Det har även kommit ny lagstiftning, ”Blåljussabotage”, för att öka skyddet för bland annat polisens verksamhet.

Nu har dessvärre en dom i Högsta domstolen precis försvagat skyddet för tjänstemän som arbetar mot kriminalitet.

Artisten Frej Larsson hämnades efter ett narkotikarelaterat polisingripande mot en namngiven polis genom att sprida en låt där han uttalar direkta hot som ”då ska hon skjutas” och ”jag knullar hela din insats, jag knullar din familj”.

Larsson fälldes i hovrätten för hot mot tjänsteman, men HD friade med motiveringen att hoten framfördes inom en musikgenre där tonen generellt sett kan vara hård och de använda orden i den strof i låttexten som åtalet avser är mångtydiga.

Högsta domstolens resonemang torde lämna ett stort utrymme för att inramat i lyrik namnge och hota poliser och andra tjänstemän.

Nu är situationen obehaglig nog för polisen som utsatts av Frej Larsson, men det är inte svårt att tänka sig hur det här legala utrymmet kan utnyttjas inom ”gangsterrappen” där musiken är tätt integrerad med artisternas grova kriminalitet och redan används för att hota eller håna fiender.

Kriminella som vill störa polisens och andra myndigheters arbete har i dag tillgång till betydligt fler verktyg än för bara något decennium sedan. Exempelvis ger tanken på att bli filmad, och sedan skymfad på sociala medier-konton med mängder med följare varav flera kan vara våldsbenägna, betydligt större obehag för de flesta poliser än ett direkt verbalt hot vid ett ingripande.

Här finns en balansgång att värna. Myndighetsutövning måste kunna granskas och kritiseras, och även hatiska uttalanden mot myndigheter som ”Fuck the Police” ska självklart vara tillåtna.

Men när hot riktas mot en enskild namngiven tjänsteman borde gränsen för vad som är tillåtet ha passerats med marginal, oavsett om dessa framförs i en sångtext eller ej. Hot eller annan kriminalitet kan inte ha en frizon bara för att de bakas in i kulturella verk. 

Man kan tycka att de tre justitieråd som, till skillnad från både hovrätten och sina två skiljaktiga kollegor, ansåg att Larsson skulle frias har dömt tokigt.

Oaktat det så är domen prejudicerande. Därför behövs nu ny lagstiftning på området som stärker skyddet för tjänstemän.

Annars riskerar vi att få en situation där enskilda polisers eller andra befattningshavares rädsla att hängas ut och hotas genom musik, eventuellt för den miljonpublik som några av de tyngst kriminella artisterna har, försvårar samhällets kamp mot organiserad brottslighet.

Priset skulle inte bara betalas av dem som hotas när de gör sina jobb, utan av alla som drabbas av ”gängkriminaliteten”.


Martin Marmgren, polis och miljöpartist
Niklas Thidevall, jurist och miljöpartist


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.