Vi blundar för dem som köper knark av gängen
Debattören: Kunderna som snortar det svindyra kokainet är del av problemet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-09-18
DEBATT. Går det överhuvudtaget att förstå drogernas kriminella värld utan att diskutera relationen säljare och köpare?
Vilka är det som har råd att snorta det svindyra kokainet och det något billigare amfetaminet?
Röka cannabis är vanligare än att dricka alkohol och många unga vittnar om att på deras fester läggs ett helt bord upp med olika droger när de partajar.
Droger och missbruk florerar hej vilt i alla samhällsklasser och i alla åldrar, men i den uppskruvade och skeva politiska debatten och retoriken finns ofta ett ensidigt fokus på säljarna.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning informerar om att droghandeln omsätter miljarder årligen, och i exempelvis Stockholm säljs narkotika för minst 30 miljoner i veckan.
Avloppsvatten avslöjar även droganvändningen i Sverige och i många kommuner har det konstaterats att dricksvatten innehåller stora mängder rester av narkotika.
En stor brist i skilda undersökningar är ofta att narkotikaklassade läkemedel inte ingår, såsom bensodiazepiner och Tramadol. Helt klart är att missbruka narkotika är oerhört vanligt förekommande.
En av mina källor har berättat att bland hens kokainkunder var konstnärer, familjefäder, företagare, förmögna studenter, kändisar och även advokater och banktjänstemän de vanligaste köparna. På kokainhandeln kunde hen tjäna över hundra tusen i månaden.
Vad som även är mycket viktigt att betona är makten som säljarna får över köparna.
I populärkulturen är droger helt normaliserat och otaliga är de amerikanska filmer där det både röks jointar och kokainet flödar. Att megakända musiker och skådespelare åker in och ut från rehab, får vi dagligen ta del av i media.
Det går alltså inte komma till rätta med kriminalitet om inte bilden av missbruk kompliceras.
Varje gång löpsedlarna slår upp säljarna av droger, borde givetvis klustret av köparna ingå.
Kan det möjligen vara så att köparna romantiseras och säljarna demoniseras? Det finns starka intressen att bibehålla det dolda missbruket bland de välanpassade narkomanerna utåt.
En dag kommer förhoppningsvis även berättelserna från heroinisterna på Östermalm som har råd att köpa knarket av langarna i gatuhörnen men inte hamnar i finkan för det.
En annan relevant fråga är varför existerar överhuvudtaget narkotikaanvändningen i den omfattningen som det gör? Orkar inte folk från alla samhällsklasser och generationer med tillvaron och flyr från den?
Givetvis är inte önskan att få en annan sorts debatt kring kriminalitet och droger ett sätt att försvara narkotika och de fruktansvärda skjutningar som följer i dess spår.
Men, om vi betänker hur enormt stora summor av pengar detta handlar om, så fattar vi också att om inte även köparna anses begå brott, kan vi aldrig lösa våldet som hotar oss alla.
Drogernas spelregler är en kloak av säljare och köpare. Självfallet måste detta bli utgångspunkten för alla som vill komma tillrätta med kriminalitet och narkotika.
Cecilia Persson, författare och behandlingsassistent
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.