Corona slår extra hårt mot barn med NPF

Debattören: Katastrofala konsekvenser för familjerna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-04-14

Barn som tidigare gått i skolan blir nu hemma på heltid. Stöd som man tidigare fått kan falla bort från en dag till en annan. Ofta med katastrofala konsekvenser för de som drabbas, skriver Anki Sandberg.

DEBATT. Världen står just nu inför en unik prövning. En pandemi har spritts med blixtens hastighet och hotar nu både hälsa och liv runt om på hela jorden.

Coronaviruset påverkar allt och alla, oavsett var vi bor eller vem vi är. Men hur och i vilken grad skiftar förstås utifrån vilka förutsättningar vi har. Äldre, resurssvaga och andra riskgrupper drabbas hårdare än andra.

Bland de som drabbas extra hårt ingår också personer med funktionsnedsättningar.

Riksförbundet Attention representerar individer och familjer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som redan innan utbrottet hade det tufft. Den enkätundersökning vi just genomfört visar att personer med adhd, autism, Tourette och språkstörning nu har det ännu tuffare än vanligt.

De mer än 2 000 svar vi fått visar på att redan kända problem som bristande stöd från skola, vård, socialtjänsten och andra instanser nu för många har förvärrats.

Mer än 80 procent av de svarande anger att livs- och familjesituationen påverkats av de effekter som krisen medfört. Framförallt har skola och förskola (62 procent), arbetet (58 procent), psykiska hälsan (53 procent) och hemmasituationen (50 procent) påverkats.

Av våra medlemmars frisvar framgår att de förändringar som följt i krisens spå påverkar vardagen på många olika sätt.

Barn som tidigare gått i skolan blir nu hemma på heltid. Stöd som man tidigare fått i form av korttidsboende, boendestöd, assistans, föräldragrupp, praktikplats med mera kan falla bort från en dag till en annan. Ofta med katastrofala konsekvenser för de som drabbats.

Effekter som vi särskilt vill lyfta fram, som riskerar att påverka medlemmarna, långt efter att pandemin ebbat ut, är:

  • Struktur och rutiner man kämpat länge för att få till slås sönder.
  • Vissa barn klarar inte distansstudier.
  • Kraven på föräldrarna ökar, många känner sig redan slutkörda.
  • Stödet från äldre anhöriga uteblir.
  • Stöd- och vårdinsatser dras in eller skjuts upp.
  • Svårt att jobba hemifrån utan det stöd som finns på arbetsplatsen.
  • Isolering och ovissheten leder till ökad ångest och depression.
  • Oro för försämrad ekonomi en stor stressfaktor för familjer utan marginaler.

Coronakrisen sätter stor press på samhällets olika funktioner. I kristider blir brister i samhället mer synliga och kännbara än vanligt. Om inget görs för att kompensera för dessa kan klyfterna växa och ojämlikheten förstärkas.

Vår undersökning visar att personer med NPF och deras anhöriga har fått det betydligt svårare under coronakrisen. För att minska belastningen på dem efterlyser vi följande åtgärder:

  • Mer anpassad information så att alla kan förstå de regler och begränsningar som införs. Personer med språkstörning har särskilda behov.
  • Utökad möjlighet till rådgivning på distans från BUP, psykiatrin och socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
  • Pedagogiskt stöd både till barn och föräldrar när undervisning ska ske i hemmet.
  • Distansundervisningen ska vara anpassad till barnets funktionsnedsättning.
  • Barn i behov av särskilt stöd ska kunna få komma till skolan och få den hjälp de behöver under ledning av kunniga lärare.
  • Fullföljt planerade vård- och stödåtgärder. Erbjud fullgoda alternativ och distansmöten.
  • Se över de regelverk som styr Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen så att de som på grund av egen eller närståendes sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan arbeta under krisen får sin försörjning tryggad.
  • Ta tillfället i akt och förstärk samarbetet med det civila samhället så att vi tillsammans snabbare kan komma tillbaka både som individer och samhälle.


Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här