Sverige blir tryggare med ordningsvakter
Debattörerna: Nu borde fler kommuner följa Stockholms exempel
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-06-09 | Publicerad 2021-06-08
DEBATT. Efter att ha låtit en extern part utvärdera Stockholmsmodellen som landets i särklass största satsning på kommunalt anlitade ordningsvakter, står det tydligt klart att projektet uppfyllt sina mål att skapa trygghet för stockholmarna.
Nu hoppas vi att de goda resultaten ska inspirera andra kommuner till att våga ta klivet och satsa på ordningsvakter som komplement till polisen för ökad trygghet på gator och torg.
Att garantera medborgares säkerhet och trygghet är ett av politikens absoluta kärnuppdrag. Ändå har Sverige lägst polistäthet i Europa. I dag anlitar därför omkring var tredje kommun i Sverige ordningsvakter för att säkerställa tryggheten för sina invånare.
Vi vet att det arbetet bromsas av otillräcklig lagstiftning och krånglig byråkrati. Därför är det viktigt att sprida lärdomarna från Stockholms utvärdering – som medfinansierats av Brottsförebyggande rådet (Brå) – att det faktiskt går att öka tryggheten med ordningsvakter.
Sedan den grönblå majoriteten i Stockholms stad tog över trygghetspolitiken 2018 har vi ökat antalet patrullerande ordningsvakter från 18 till 170 stycken. I år kompletterar vi också vakternas arbete med väktare, som kan röra sig mer fritt över hela staden.
Sedan ordningsvaktsprojektets början har staden kontinuerligt tagit in insatsrapporter från vakterna som redan indikerat goda resultat, däribland drygt 12 000 stoppade brott och ordningsstörningar förra året.
För att gå ett steg längre i uppföljningen av arbetet, efterfrågade vi i ett tidigt skede en extern utvärdering. Nu har en forskare från Malmö universitet utvärderat projektet och resultaten är av allt att döma mycket glädjande.
Den visar tydligt att tryggheten ökar hos boende i områden där ordningsvakterna verkar, att vakterna arbetar trygghetsskapande både proaktivt och reaktivt, och att de samverkar med en rad olika samhällsaktörer så som polis och näringsidkare.
Utvärderingen genomförde också fördjupade undersökningar i områdena Dalen, Gullmarsplan, Hagsätra och Årsta torg, där en överväldigande majoritet av de boende, mellan 67 och 84 procent, uppger att de känner sig tryggare tack vare ordningsvakterna.
Detsamma gäller också näringsidkarna, där mellan 76 och 83 procent av de tillfrågade i tre av dessa områden, uppger ökad trygghet som en följd av vakternas närvaro. Statistiskt visar utvärderingen också att förekomsten av flera brottstyper minskat som följd av Stockholmsmodellen.
Trots att risken för att utsättas för brott som misshandel, hot och sexuellt ofredande generellt sett har ökat enligt Brå:s nationella trygghetsundersökning, har dessa brottstyper tvärtom minskat i antal på samtliga ställen i Stockholm där staden haft vakter på plats.
En logisk slutsats är alltså att deras närvaro inte bara höjer allmänhetens trygghet, utan även förebygger brott.
För oss är detta ett kvitto på att Stockholmsmodellen med kommunalt anlitade ordningsvakter fungerar och att hårt arbete lönar sig för kommunerna, trots juridiska hinder.
Däremot kommer det, att döma av det nya förslaget till ordningsvaktslag som landat på inrikesministerns bord, krävas ett regeringsskifte för att Sveriges kommuner ska få rätt att använda ordningsvakter på de platser där de bäst behövs, utan geografiska inskränkningar förknippade med ett resurskrävande ansökningsförfarande.
Men vi lovar stockholmarna att Stadshusets styrande majoritet under tiden ska göra allt vi kan för att fortsätta utveckla Stockholmsmodellen och slå vakt om alla invånares trygghet.
Anna König Jerlmyr, finansborgarråd i Stockholm (M)
Erik Slottner, trygghetsborgarråd i Stockholm (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.