Idrott och mänskliga rättigheter hör ihop

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2015-08-05

Riksidrottsförbundet: Vi måste lyfta blicken bortom arenorna

Just nu pågår sim-VM i Kazan, Ryssland. Om några veckor är det friidrotts-VM i Kina. Och om några år är det dags för fotbolls-VM i Qatar. Förra veckan fick vi också beskedet att vinter-OS 2022 kommer att gå i Peking. Diskussionerna inför dessa mästerskap har handlat nästan lika mycket om mänskliga rättigheter, eller snarare bristen på dem, som om idrott. Det är en viktig diskussion och därför är det också viktigt för oss att tydligt beskriva Riksidrottsförbundets inställning i frågan.

Vi är övertygade om att idrotten kan bidra till en mer öppen och inkluderande värld genom att bygga broar mellan människor och nationer. Därför deltar svensk idrott i internationella mästerskap även om de arrangeras av länder vars politiska system vi kan ha synpunkter på, så länge länderna inte är föremål för sanktioner beslutade av FN eller EU. Det innebär också att vi inte uppmanar vare sig förbund eller enskilda utövare till bojkott.

Men vi måste samtidigt lyfta blicken utanför arenorna, utanför själva tävlingarna.

Svensk idrott måste i alla sammanhang stå upp för sin värdegrund baserad på demokrati, delaktighet, glädje, gemenskap, rent spel och alla människors lika värde och rätt att vara med. Detta ska vara lika närvarande i vårt internationella deltagande som på hemmaplan, trots att man i vissa länder kan uppfatta det som politik.

Här har vi ett ansvar som vi måste erkänna att idrottsrörelsen kanske inte alltid har varit så bra på att ta. Men vi har blivit bättre och nu ska vi:

Stötta de nationella idrottsförbunden att påverka de internationella förbunden. I svensk idrotts nyligen reviderade riktlinjer är vi tydliga med att våra representanter internationellt ska agera för att stärka MR-perspektivet i idrottsrörelsen. De svenska specialidrottsförbunden ska verka för att de internationella idrottsförbunden ska föra in att följa till exempel FN:s konvention om mänskliga rättigheter i sina stadgar.

Genom specialidrottsförbunden verka för att de internationella specialidrottsförbunden ställer krav på arrangörsländer gällande ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara mästerskap. Här är Svenska Friidrottsförbundet ett exempel. Förbundet visade sitt missnöje mot beslutet att Qatar tilldelades friidrotts-VM och kommer om några veckor att protestera på det internationella förbundets kongress mot de principer som tillämpas vid fördelning av mästerskap.

Samarbeta med andra organisationer för mer kunskap och ökad medvetenhet. Svenska Handbollsförbundet och Svenska Simförbundet har, med sådant samarbete, inför mästerskap i Qatar, Ryssland och Israel utbildat aktiva, ledare och förbundsrepresentanter om den politiska situationen i landet. Ett annat exempel är Svenska Ishockeyförbundet som inför OS i Sotji lanserade en kampanj, Powerplay, tillsammans med RFSL.

Visa att det går att arrangera stora evenemang på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. I diskussionen om ett OS i Stockholm 2022 var vi tydliga med att vi skulle respektera fackliga och mänskliga rättigheter samt ILO:s riktlinjer, och för de arbeten som genomförs i Sverige skulle svenska kollektivavtal gälla.

Samtidigt ställs ibland krav på idrottsrörelsen att ta ett ansvar som sträcker sig långt utanför vad som är rimligt att begära. Krav som inte ställs på vare sig politiker eller näringslivet. Idrottsrörelsen kan ansvara för att påverka arrangemangen men vi kan inte ta ansvar för politiken i landet.

Vi behöver föra den här typen av diskussioner oftare, långt efter att tävlingsljusen slocknat. Vi tänker ta det ansvaret och lovar att göra vad vi kan göra för att hålla frågan levande.

Björn Eriksson

Birgitta Ljung