Efter giftlarmet – ät inte kräftorna i år

Kemikalieexperter: Upprörande att Livsmedelsverket tonar ner faran

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-08-19

Höga halter av PFAS har hittats i svenska kräftor. Men Livsmedelsverket dementerar faran och säger att ”det är bara att passa på och njuta”. Det är en naiv och nonchalant uppmaning som saknar helhetsbilden, skriver Anna Lennquist, toxikolog, och Jonatan Kleimark, kemikalierådgivare.

DEBATT. Tidigare i veckan publicerade Testfakta en studie som visade på höga halter av kemikaliegruppen PFAS i svenska kräftor. Men Livsmedelsverkets toxikolog Sabina Litens Karlsson dementerar faran och säger att ”det är bara att passa på och njuta”.

Det är en naiv och nonchalant uppmaning som saknar helhetsbilden. Särskilt upprörande är det att samma myndighet som föreslår gränsvärden för PFAS i dricksvatten och mat nu uppmuntrar till konsumtion av livsmedel med höga halter av kemikalierna.

Att man hittar PFAS i kräftor är egentligen inte förvånande. PFAS-frågan är ett internationellt hett ämne; nya studier som visar att dessa kemikalier finns i vartenda hörn av planeten och varje människa på jorden publiceras varje vecka.

Parallellt med dessa studier upptäcks också allt fler negativa effekter av PFAS-kemikalier, vilket gör att de nuvarande gränsvärdena för dricksvatten är under revidering för att sänkas till någonstans mellan en tjugondel och en femtiondedel av dagens nivåer.

PFAS kallas också ”evighetskemikalier”, eftersom de bryts ner så långsamt att de i praktiken blir kvar i naturen ”för evigt”, vilket gör att nivåerna ständigt ökar, så länge de fortsätter produceras och användas.

Ämnena har kopplats till flera sjukdomar och hälsoproblem, bland annat cancer, infertilitet, högt kolesterol och nedsatt immunförsvar.

I början av augusti publicerade forskare vid Stockholms universitet en undersökning som visade att regnvatten från avlägsna platser som Tibet och Antarktis innehåller högre nivåer av PFAS än vad USA:s miljömyndighet föreslår som nytt gränsvärde för dricksvatten.

Av detta drar man slutsatsen att vi överskridit planetens gränser för hur mycket PFAS den tål.

I Sverige har vi pågående rättsfall i både Kallinge och Uppsala, där invånare som utsatts för höga halter av PFAS söker rättvisa.

I en EU-finansierad studie, där man mätt kemikaliehalter i människors blod runtom i Europa, konstateras att svenska tonåringar har de högsta uppmätta halterna av PFAS.

Faktiskt har de svenska tonåringarna motsvarande nivåer av PFAS i blodet som de svenska kräftorna har i köttet. Detta är något vi behöver ta på allvar.

I EU, och även runtom i världen, pågår nu äntligen olika processer för att få en ordentlig reglering av PFAS. Men lagstiftning tar tid.

Under tiden är det viktigt att vi gör vad vi kan för att få bort evighetskemikalierna från nya produkter. Vi på Chemsec samlar exempelvis över 80 företag, däribland svenska Ica, Coop och Cervera, under ett upprop för snabb och effektiv reglering av PFAS.

Så hur ska man som privatperson tänka när det gäller kräftor?

Man kan inte dra slutsatsen att alla svenska sjöar innehåller lika mycket PFAS som de testade kräftorna. Men vi vet att vi har en utbredd förorening av PFAS-ämnen globalt, och att situationen i Sverige möjligen är värre än i andra länder.

Det är dessutom välkänt att fisk från svenska insjöar innehåller så mycket av andra miljögifter att gravida och barn redan uppmanas att begränsa intaget.

De fem till sju kräftor per vecka för en person på 70 kilo som föreslås som begränsning, i enlighet med uppsatta gränsvärden, tar inte hänsyn till några andra miljögifter som vi får i oss genom kräftorna.

Inte heller tas alla andra källor genom vilka vi får i oss PFAS med i beräkningen: dricksvatten, matförpackningar, hygienprodukter, textilier, med mera.

Så vi väljer bort kräftorna denna gång. Vi hoppas att fler gör som vi och riktar frustrationen över den uteblivna kräftskivan mot de politiker och storföretag som har makten att skynda på utfasningen av dessa skadliga ämnen.


Dr Anna Lennquist, toxikolog, Chemsec (Internationella Kemikaliesekretariatet)
Dr Jonatan Kleimark, kemikalierådgivare, Chemsec (Internationella Kemikaliesekretariatet)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.