Testa skoluniform på svenska problemskolor

Debattören: Skulle signalera att ”här finns det regler som ska följas”

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Jensens skola i Göteborg gör inte fel i att tydliggöra koder för hur man ska klä sig. Vi i KDU vill löpa linan ut och se att problemskolor prövar att införa skoluniform som ett sätt att skapa ordning och reda, skriver Nike Örbrink.
Foto: GETTY
Jensens skola i Göteborg gör inte fel i att tydliggöra koder för hur man ska klä sig. Vi i KDU vill löpa linan ut och se att problemskolor prövar att införa skoluniform som ett sätt att skapa ordning och reda, skriver Nike Örbrink.

DEBATT

DEBATT. Tidigare i veckan uppmärksammades det att privata Jensens grundskola i Göteborg förbjudit kläder som kan associeras med ”machokultur”. Magväskor och mjukisbyxor ska inte längre vara tillåtet.

Vi i KDU vill löpa linan ut och se att problemskolor prövar att införa skoluniform som ett sätt att skapa ordning och reda.

Vid tiden Sparks Middle School i Nevada införde skoluniform brottades skolan och lokalsamhället med ordningsproblem. Gängrelaterat våld, disciplinproblem och 200 polisärenden på ett år var några av de problem skolan tampades med.

På ett år sjönk siffrorna avsevärt. Antalet polisrapporter gick från 200 till 75. Disciplinära anmälningar minskade med 102 stycken. Anmälningar om dåligt beteende minskade med 121 stycken och gängrelaterade rapporteringar mer än halverades på bara ett år.

Den senaste tiden har vi hört om skolors utsatthet i problemområden. Unga elever som i tidig ålder lär sig sälja droger och romantisera kriminaliteten tillhör några av de många berättelser om de svenska förorterna som framkommit det senaste året.

Skolan har en avgörande roll i att skapa jämlika grunder och förutsättningar för alla elever. Det är inte den enskilda läraren eller rektorns ansvar att uppfostra eleverna, det är föräldrarnas.

Däremot är disciplin, ordning och reda helt avgörande för hur väl eleverna kommer kunna ta del av undervisningen. I ett sådant läge kan inte samma miljö präglas av brott och kriminalitet.

Skoluniformer skulle signalera det mest grundläggande: Att det finns regler som alla ska förhålla sig till.

Detta syntes även på skolorna i Long Beach, Kalifornien.

Efter att skoluniform infördes i hela distriktet, minskade brotten radikalt. Antalet misshandelsfall minskade med 37 procent, antalet vapeninnehav minskade med 52 procent, antalet sexualbrott med 74 procent, antalet rån minskades med 65 procent, och innehavet av droger minskade med 69 procent.

Det går såklart inte att säga att införandet av skoluniformer enskilt skulle bidra till att kriminaliteten i Sverige minskar. Inte heller att stök i klassrummen i första hand beror på vad eleverna har på sig. Nyckeln till att fler skolor ska bli tryggare platser ligger i bättre lärare och förändrade värderingar.

Men skoluniformer signalerar något viktigt och fundamentalt och viktigt i vårt samhälle. Det signalerar att vi alla i grund och botten är jämlika och att kläderna vi bär inte avgör vilka vi är.

Dessutom hamnar fokus på undervisningen i stället för vad man har på sig när man tar del av den. Men framförallt stärker skoluniform känslan av gemenskap och samhörighet.

Jensens skola i Göteborg gör inte fel i att tydliggöra koder för hur man ska klä sig. De ska ha rätt i att kunna förvänta sig saker av sina elever även när det gäller uppförande och uttryck.

Det finns all anledning för fler skolor i Sverige att pröva införandet av skoluniform.


Nike Örbrink, förbundsordförande KDU Sverige


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE