Förbjud att barn används som tolkar
Debattörerna: De unga ska inte behöva byta roll med sina föräldrar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-04-24
DEBATT. Kammarkollegiet och Barnombudsmannen uppmärksammades under hösten återigen på att myndigheter låter barn och ungdomar tolka åt sina föräldrar eller andra vuxna släktingar som inte talar svenska. Enligt en undersökning som Sveriges Radio låtit utföra är det särskilt vanligt att barn får agera tolk åt sina föräldrar på sjukhus och vårdcentraler. Nyligen riktade Socialstyrelsen kritik mot socialtjänsten och hälso- och sjukvården gällande det olämpliga i att barn används som tolkar åt sina föräldrar. Det räcker inte menar vi. I likhet med Norge behövs en lagändring med ett tydligt förbud mot att i offentlig förvaltning använda barn som tolkar.
Att barn används som tolkar ser vi som problematiskt i flera avseenden. Barn själva beskriver det som att de tvingas bli som föräldrar åt sina egna föräldrar. Barn ska inte behöva anta en vuxenroll i familjen.
Risken finns också att barnet får information om sina närstående som det inte ska ha eller som inte är anpassad till barnet. Det kan exempelvis handla om att tolka ett allvarligt sjukdomsbesked åt en förälder. Eftersom barnet inte har de kunskaper som krävs av en tolk finns det också en betydande risk för att informationen blir felaktigt översatt med de hälsokonsekvenser som det kan få. När barn används som tolkar åt närstående leder det också till att barnet tvingas utebli från skola och fritidsaktiviteter.
Det behövs en tydlig markering i form av en lagstiftning som sätter stopp för att barn används på det sätt som nu sker. Vi kan tyvärr konstatera att trots upprepad kritik under de senaste tjugo åren, så har användandet av barn som tolkar åt närstående i känsliga situationer ändå fortsatt, inte minst inom hälso- och sjukvården.
I Norge har motsvarande diskussion och en analys av de krav som barnkonventionen ställer lett till att ett enhälligt storting – alla partier – i fjol ställde sig bakom lagändringen att förbjuda att barn används som tolkar i kontakt med offentlig förvaltning. De enda undantag som medges är direkta nödsituationer och andra situationer där det utifrån hänsyn till barnet och omständigheterna i övrigt kan anses försvarligt.
Barnombudsmannen och Kammarkollegiet skulle vilja se ett tydligare barnperspektiv i lagstiftningen med ett förbud motsvarande det i Norge.
I Regeringskansliet ser en arbetsgrupp just nu över frågor som rör tolkar och en översyn av lagstiftningen kan lämpligen beredas inom ramen för detta arbete. En förändring är angelägen, inte minst mot bakgrund av att regeringen avser att föreslå att barnkonventionen inkorporeras som svensk lag.
Det finns idag ett nationellt register över tolkar som har dokumenterad kompetens att tolka. Det är dessa tolkar samhället ska använda. Auktoriserade tolkar har klarat Kammarkollegiets tolkprov och står dessutom under myndighetens tillsyn.
Säkerställer vi inte att det finns tillräckligt många utbildade och auktoriserade tolkar kommer det offentliga Sverige att fortsätta använda outbildade tolkar eller än värre, barn.
För att vi ska få fler auktoriserade tolkar behöver lärosäten och tolkförmedlingar arbeta tillsammans med Kammarkollegiet så att det skapas bättre förutsättningar för de som söker att klara proven.
Alla har rätt till en bra tolk. Den som anlitar en auktoriserad tolk sak kunna lita på att informationen i samtalet är korrekt framfört. I förlängningen handlar det om att alla ska kunna känna sig trygga i sina myndighetskontakter och ha förtroende för våra samhällsinstitutioner.
Gunnar Larsson, generaldirektör Kammarkollegiet
Fredrik Malmberg, barnombudsman
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.