Debatt

Hjälpmedel är på väg att bli en klassfråga

30 förbund: Att spara in på en redan utsatt grupp slår hårt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Regioner och kommuner minskar sina hjälpmedelsbudgetar i tron att det leder till reella besparingar. Hjälpmedel till människor med funktionsnedsättningar är på väg att bli en klassfråga, skriver 30 förbund gemensamt.
Regioner och kommuner minskar sina hjälpmedelsbudgetar i tron att det leder till reella besparingar. Hjälpmedel till människor med funktionsnedsättningar är på väg att bli en klassfråga, skriver 30 förbund gemensamt.

DEBATT

DEBATT. I Sverige uppskattas över en miljon människor leva med funktionsnedsättningar som påverkar det dagliga livet. Tack vare snabba tekniska landvinningar kan allt fler funktionsnedsättningar kompenseras med hjälpmedel. Det främjar jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhället.

Men nu är hjälpmedel på väg att bli en klassfråga.

Förskrivning av hjälpmedel är en hälsoekonomiskt lönsam insats som ökar människors självständighet i vardagen och delaktighet i samhället. Samtidigt minskar de samhällets kostnader för hemtjänst, personlig assistans och sjukskrivning.

En jämlik hjälpmedelsförsörjning för landets medborgare borde vara något som ligger i våra beslutsfattares absoluta intresse. Dessvärre konstaterar vi 30 förbund att utvecklingen går bakåt.

Regioner och kommuner minskar sina hjälpmedelsbudgetar i tron att det leder till reella besparingar.

Exempelvis inför allt fler regioner abonnemangsavgifter för hjälpmedel. Nu senast Region Stockholm, som också slopat högkostnadsskyddet för hjälpmedel. Dessutom ser vi en utveckling där allt fler hjälpmedel går över till egenansvar, inte längre är förskrivbara och därmed behöver bekostas av individen själv.

Ökade kostnader för individen slår hårt mot personer som redan tidigare är i en ekonomiskt utsatt situation. Risken finns att individuellt utprovade hjälpmedel blir för dyra och väljs bort. Konsekvensen blir att den som drabbas inte fullt ut kan vara en del av samhället – i vardagen, i skolan eller på arbetet.

Det medför ökade kostnader för såväl socialförsäkringen som för hälso- och sjukvård och omsorg i både regioner och kommuner. Att personer inte kan ta sig ut, inte kan kommunicera, inte kan träna och upprätthålla eller utveckla förmågor för att de inte har råd med hjälpmedel – det är dålig funktionshinderpolitik!

Hela samhället tjänar på att alla som behöver kompensera funktionalitet får möjlighet att göra det. Att spara på hjälpmedel är kortsiktigt. Det vi sparar på ett ställe får vi betala på ett annat.

Det kostar att människor inte har möjlighet att leva fullt ut i samhället. Rätt hjälpmedel ger frihet och bidrar till bättre hälsa. Fel eller inga hjälpmedel alls bidrar till absoluta motsatsen.

Det råder stora skillnader i vad användare får betala för avgifter för hjälpmedel beroende på var i landet de bor. Det föranledde att regeringens tillsatte utredningen ”På lika villkor!” redan 2015. Utredningen konstaterar att det behövs lagändringar för att säkerställa likvärdiga villkor.

Vid Socialstyrelsen pågår just nu ett arbete med att för första gången sammanställa nationell statistik kring förskrivning inom olika produktområden samt avgifter för hjälpmedel.

Detta är ett steg i rätt riktning och vi ser positivt på att det framöver kommer att finnas möjlighet att göra regionala jämförelser, men mer behöver göras. Regeringen, med socialminister Lena Hallengren i spetsen, behöver skyndsamt se till att de förslag som lämnades av hjälpmedelsutredningen kring avgiftsfrågan blir verklighet.

Många som har hjälpmedel lever i dag på sjukersättning. Vi kan aldrig acceptera att personer som lever på existensminimum ska behöva tacka nej till hjälpmedel som en förskrivare anser att de har behov av. Regeringen behöver agera nu, inte när Socialstyrelsens statistik presenteras och påvisar det vi redan vet.

Nu behövs en tydlig nationell styrning för en jämlik hjälpmedelsförsörjning. Jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället får aldrig bli en klassfråga.


Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet
Ida Kåhlin, förbundsordförande Sveriges arbetsterapeuter
Cecilia Winberg, förbundsordförande Fysioterapeuterna
Björn Häll-Kellerman, förbundsordförande Förbundet Unga rörelsehindrade
Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet
Maria Persdotter, förbundsordförande Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar RBU
Mattias Lundekvam, förbundsordförande Hörselskadades riksförbund HRF
Lotta Håkansson, förbundsordförande Reumatikerförbundet
Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung
Kerstin Wiström, förbundsordförande Svenska Logopedförbundet
Stefan Lundå, förbundsordförande Audionomerna
Maria Montefusco, förbundsordförande Riksförbundet Sällsynta diagnoser
Tina Norgren, förbundsordförande Psoriasisförbundet
Ove Puisto, förbundsordförande Stroke-riksförbundet
Håkan Hedman, förbundsordförande Njurförbundet
Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige DIOS
Jenny Norén, förbundsordförande Huvudvärksförbundet
Berit Robrandt Ahlberg, förbundsordförande Afasiförbundet
Amanda Lindberg, förbundsordförande Förbundet Sveriges dövblinda FSDB
Marita Sedvallsson, förbundsordförande Astma- och allergiförbundet
Ann-Kristine Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention
Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer
Marina Carlsson, förbundsordförande Personskadeförbundet RTP
Christina Heilborn, förbundssekreterare, Riksförbundet FUB
Catrine Folcker, förbundsordförande Dyslexiförbundet
Leif Degler, förbundsordförande Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
Susanne Dieroff Hay, förbundsordförande Bröstcancerförbundet
Peter Carstedt, grundare, MOD- Mer organdonation
Ann-Marie Högberg, förbundsordförande Anhörigas riksförbund
Håkan Thomsson, förbundsordförande Synskadades riksförbund SRF


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

SRF

LÄS VIDARE

DEBATT L, svik inte alla med funktionsnedsättning

ÄMNEN I ARTIKELN

SRF

Region Stockholm

Lena Hallengren

Astma

Socialstyrelsen

Neuroförbundet

Njurförbundet