Osaklig kritik mot friskolor är fel väg

Slutreplik från Svenskt näringsliv om skolans problem

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-06-28

Där vi fokuserar på skolans verkliga problem väljer tyvärr såväl lärarförbundens ordföranden som skolministern att i stället framföra osaklig kritik mot friskolorna. Slutreplik från Svenskt näringsliv.

SLUTREPLIK. Huvudpoängen i vår artikel den var att politikerna borde lyssna mer på Sveriges föräldrar och fokusera på skolans kunskapsresultat. Svenskt näringsliv har i en serie rapporter visat att skillnaderna i undervisningskvalitet är oacceptabelt stora över landet samt visat vilka faktorer som leder till förbättrade kunskapsresultat i Pisa-proven. Vi har också föreslagit forskningsbaserade reformer som kan öka kvaliteten i skolan.

Där vi fokuserar på skolans verkliga problem väljer tyvärr såväl lärarförbundens ordföranden som skolministern att i stället framföra osaklig kritik mot friskolorna.

Lärarfackens representanter genom att dra fram Likvärdighetsutredningens förslag om skolpliktsavdrag för friskolor, trots att detta förslag inte håller för en empirisk granskning och dessutom riskerar att leda till att färre elever klarar skolan, inte fler.

Skolministern går ännu längre genom att återigen påstå saker som inte stämmer. De gör alltså i båda fallen det som Sveriges föräldrar inte vill att de gör – fokuserar på sidospår, medan det som behövs – konkreta exempel på hur vi förbättrar undervisningen – helt saknas.

Huvudsak i svensk skola är att fortsätta förbättra kunskapsresultaten. Det är också en förutsättning för att klara näringslivets kompetensförsörjning och säkra landets välståndsutveckling.

Att ledande skolpolitiker och debattörer då verkar ägna en stor del av sin tid åt att kritisera vår svenska modell med skolval och konkurrens som varit med och förbättrat kunskapsresultaten i svensk skola är allvarligt och beklagligt.

Vi hoppas att väljarna fortsätter ställa krav på politiker och skoldebattörer att komma med konkreta förslag som kan höja svensk skola. Här vill Svenskt näringsliv framför allt se ett förtydligande av skolans kunskapsuppdrag, fortsatta åtgärder för lugn och arbetsro, ett bättre uppföljningssystem utan glädjebetyg samt att vi utvecklar den uppskattade modell med skolval och konkurrens som bidragit till att höja kunskapsresultaten i svensk skola.

Vi skulle välkomna om företrädarna för Sveriges lärare liksom landets skolminister ville vara med i det arbetet.


Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv
Gustav Blix, skolpolitisk expert, Svenskt Näringsliv


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.