V: Folkomrösta om vinstförbud i skolan
Dadgostar och Riazat: Låt folket bestämma – I dag håller högerpartierna väljarna som gisslan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2022-02-15 | Publicerad 2022-02-14
DEBATT. Den svenska skolan har förändrats. På ytan verkar mycket sig kanske likt, barn går fortfarande med magarna fulla av fjärilar till sin första skoldag, de tragglar fortfarande med läseböcker och multiplikationstabellen, de spelar fortfarande fotboll och leker på rasterna.
Men under ytan är något annorlunda. Det skolsystem som ska ge alla barn samma chans att lyckas i livet har förvandlats till en marknadsplats där barn ses och behandlas som kunder.
För varje år så växer sig de stora skolkoncernerna sig allt större, och fler och fler svenska barn utbildas i skolor där aktieägarnas vinster, försäljningsstrategier och marknadslogik går före barnens utbildning och trygghet.
För att kunna göra överskott och försäljningsvinster lockar marknadsskolorna till sig resursstarka familjer där föräldrarna ofta har akademisk bakgrund. På så sätt kan de spara in på verksamheten.
Detta syns tydligt i statistiken – privata skolor har färre lärare per elev, en lägre andel utbildade lärare och lägre lärarlöner än de kommunala skolorna. För att attrahera just de familjerna erbjuder man bland annat oförtjänt höga betyg.
Vi kunde nyligen läsa i Aftonbladet om hur marknadssystemet leder till lärare som pressas att sätta högre betyg.
Rapporter från Skolmyndigheten visar också att elever som gått på dessa privatskolor klarar sig sämre på högskolor och universitet, trots högre slutbetyg på gymnasiet.
De skapar dessutom segregation och exkludering – av friskolorna i Sveriges storstäder har 67 procent inte en enda nyanländ elev, jämfört med 6 procent av de kommunala.
Det svenska systemet, där privata skolbolag tillåts göra obegränsade vinster på skattepengar som borde ha gått till våra barns utbildning, är världsunikt.
Det kanske låter positivt, men betyder egentligen att det är så orimligt dåligt att inget annat land har velat ta efter det.
Svenska folket vet det redan. En stor majoritet, cirka 80 procent, är emot obegränsade vinster i skolan.
Bland lärarna, som antagligen har allra bästa insyn i den svenska skolan, är hela 97 procent emot det nuvarande vinstsystemet. Inte ens högerväljare tror längre på marknadsskolan — bara en fjärdedel av Moderaternas väljare godkänner det egna partiets skolpolitik, och bland Centerpartiet och Sverigedemokraternas väljare är den siffran ännu lägre.
Vi i Vänsterpartiet driver en skolpolitik som en stor majoritet av svenska folket ställer sig bakom, men vi förstår att många högerväljare av andra skäl aldrig kommer att rösta på oss.
Det innebär att högerpartiernas partiledningar, som av egenintresse sitter i knät på friskolornas lobbyister, håller en stor del av svenska folket gisslan. Vill man ha högerpolitik får man också acceptera att giriga skolkapitalister kör den svenska skolan i botten och hotar barnens rätt till kunskap.
Så vill vi inte ha det. I en demokrati måste folkviljan vara det som styr politikens inriktning. Det räcker det inte med Socialdemokraternas lappande och lagande med förslag om vinstbegränsning eller höjd skolpeng till de kommunala skolorna.
Problemet med skolor som främst jagar vinster åt sina aktieägare går djupare än så och kommer alltid leda till att undervisningen kommer i andra hand, till segregation och till dålig arbetsmiljö för de anställda.
Därför föreslår vi att en folkomröstning äger rum på valdagen den 11 september.
Vi har gjort det förut, när en fråga ansetts tillräckligt viktig. Det är det bästa sättet att ta reda på hur folket vill att skolan utformas, utan att andra frågor försvårar valet.
Skolpolitik handlar i slutändan om våra barn och om Sveriges framtid. Just därför är det viktigt att frågan inte kidnappas av aktieägare, skollobbyister eller politiker som tänker sig ett välbetalt framtida jobb i ett skolbolag.
Låt folket få avgöra – ska bolag som har skyldighet att göra vinster få bedriva skolor eller ska vi ha ett jämlikt och demokratiskt utbildningssystem?
Nooshi Dadgostar, partiledare (V)
Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson (V)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.