Så länge vi köper knark kommer våldet pågå

Debattören: Förorterna får bära skammen men skulden finns någon annanstans

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-07-08 | Publicerad 2019-07-01

Varken krogarna, socialtjänsten och polisen kommer att nå fram till målet utan att efterfrågan samtidigt minskar. Så länge det finns stockholmare som köper knark i den stora omfattning som vi ser kommer våldet att fortsätta, skriver Jan Jönsson (L).

DEBATT. Skjutningar och våldsamma gänguppgörelser är numera en del av vardagen i svenska storstäder. I helgen sköts två unga människor ihjäl i Stockholm. Det är tveklöst så att problemen eskalerat de senaste åren och att det handlar om en nationell kris. Det ställer stora krav på polis och rättsvårdande myndigheter. Men det betyder också att det finns en växande grupp anhöriga som behöver samhällets stöd.

I Stockholms stad tog vi nyligen fram en första plan för att stärka beredskapen att stötta lokalsamhället och hjälpa familjemedlemmar och andra närstående. Jag vet att många tidigare känt sig svikna. Det har funnits en politisk beröringsskräck inför att prata om gängvåldets framväxt.

Innan jag fick uppdraget som socialborgarråd arbetade jag som rektor och speciallärare i några av Stockholms mest utsatta områden. Jag har träffat många unga killar med trassliga bakgrunder som varit lätta byten för gängens värvningsförsök. Frånvarande fäder och trångboddhet är exempel på problem som måste tas på största allvar.

Jag är dock fullständigt övertygad om att det är den ekonomiska sidan av knarkhandeln som är den främsta orsaken till att människor skjuts ihjäl. Förorterna får bära skammen för den våldsamma utvecklingen men skulden finns någon annanstans. Det är nämligen någon som köper knarket och finansierar de grovt kriminella gängens lukrativa verksamhet.

STAD är ett svenskt forskningsinstitut som tar fram relevant fakta om droger och droganvändning. Som en del av ett större europeiskt projekt har STAD frågat svenska klubbesökare om deras drogvanor. Genom att använda sociala medier har STAD fått fler att svara på frågor som är av känslig karaktär. Resultatet är nedslående.

STAD-undersökningen visar att sju av tio (72 procent) svarar att de någon gång använt narkotika, och sex av tio (59 procent) uppger att de använt narkotika under det senaste året. De vanligast förekommande drogerna är cannabis, ecstasy, kokain och amfetamin. Hälften av klubbesökarna (51 procent) svarar att de har använt cannabis, 37 procent ecstasy, 28 procent kokain och 23 procent amfetamin under det senaste året.

Konsekvensen av dessa vanor är ett stadigt flöde av inkomster till gängen i förorterna. Det har en oerhört konkret innebörd för föräldrar, lärare och socialarbetare. Det är svårt att argumentera för skolans betydelse när områdets till synes mest framgångsrika individ sysslar med droghandel. Att livsinkomsten (trots allt) är bättre för en lärare, ingenjör eller läkare spelar mindre roll när gängledaren kör en bil i miljonklassen och lovar stora ekonomiska belöningar här och nu.

Stockholms stad tar sin del av ansvaret. Vi har etablerat ett nära samarbete med Stockholms krogbransch och polisen. Under hösten presenterar vi, tillsammans med STAD, en ny utbildningsinsats som ska ge krogpersonal, restauranginspektörer och poliser bättre verktyg för att identifiera drogmissbruk bland gästerna i nattlivet och veta hur de då ska agera. Socialförvaltningens tillståndsenhet, polisen och andra aktörer kommer från hösten att intensifiera sitt samarbete för att bekämpa den organiserade brottslighet som finns i krogvärlden.

Men, och det är ett viktigt men, varken krogarna, socialtjänsten och polisen kommer att nå fram till målet utan att efterfrågan samtidigt minskar. Så länge det finns stockholmare som köper knark i den stora omfattning som vi ser kommer våldet att fortsätta.


Jan Jönsson, Socialborgarråd Stockholms stad (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här