Vem öppnar munnen om dyra tandvården?

Debattören: Partierna behöver ge besked före valdagen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-07-12

Politikerna har i decennier varit ointresserade av att sluta gapet mellan patientavgifterna för tandvård och sjukvård. Men nu är det hög tid att politikerna, innan valet, öppnar munnen och ger besked i denna fråga, skriver Jöran Rubensson.

DEBATT. I slutet av 1950-talet hade nästan 100 procent av Sveriges befolkning karies. Därefter har en fantastisk utveckling skett. En undersökning från Folkhälsomyndigheten visar att 78 procent av dagens svenskar upplever tandhälsan som god.

Men frågan är hur länge denna framgångssaga fortsätter. Ett orosmoln är hur socioekonomiska faktorer påverkar tandhälsan.

Under perioden 2018–2019 besökte endast 52 procent av personer med mycket låga inkomster tandvården. Motsvarande siffra för de med mycket höga inkomster var 82 procent.

Ett annat orosmoln är den äldre befolkningen. Siffror från Sifo visar att 13 procent av pensionärerna avstod från att söka vård trots tandvårdsbehov. Merparten, 150 000 personer, svarade att orsaken var ekonomiska skäl.

Ett tandläkarbesök kan laga hål men också gräva djupa hål i plånboken. Men så tänkte inte politikerna att det skulle bli när propositionen till tandvårdslagen skrevs för 35 år sedan och som hade hälso- och sjukvårdslagen som förebild.

Målet var då att skapa lika möjligheter för alla vuxna att få god tandvård till överkomlig avgift. Oavsett om den gavs av folktandvården eller av privata vårdgivare.

Så är det inte i dag.

Sedan 1999 gäller fri prissättning för såväl privat som offentlig tandvård. Tandläkaren bestämmer själv hur mycket olika behandlingar kostar. Och det kan skilja tusenlappar för samma behandling hos olika tandläkare, vilket framgår i sajten tandpriskollen.se.

Om tandläkaren tar högre pris än referenslistan får patienten betalar hela mellanskillnaden.

Sedan lång tid tillbaka står patienten för merparten av tandvårdskostnaderna. Och det märks, för det är vanligare att avstå från tandvård av ekonomiska skäl än från annan hälso- och sjukvård.

Sjukvården tillgodoser efter behov, tandvården efter störst plånbok. Hur är detta möjligt? Trots vetskapen om det robusta samband som råder mellan dålig tandhälsa och allmänhälsa.  

I 2021 års utredning ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik hälsa” föreslås bland annat en avgift på 200 kronor per besök hos tandläkaren och för patienter 85 år och äldre ett högkostnadsskydd på 1 600 kronor per 12-månadersperiod.

Men det räcker inte för utredningen konstaterar också att tillgången till tandvård knappast blivit mer jämlik över landet efter den senaste reformen 2008.

Tandvårdsundersökningar utan åtgärder ökar samtidigt som köerna och tillgängligheten till tandvård försämrats i stora delar av landet. Ändå läggs inga förslag om att tandvården ska ingå i ett högkostnadsskydd likt det i hälso- och sjukvården.

Inget sägs heller om hur en god tandvård ska erbjudas äldre personer som har hemtjänst eller som bor på ett äldreboende. Trots att munhälsan är särskilt utsatt när äldre personer går mot ett ökat omsorgsberoende.

På Socialstyrelsens hemsida kan man läsa att alla bör få en tandvård som ska vara ”kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid”.

Men inte ett ord om att tandvården ska vara ekonomiskt överkomlig så att alla kan behålla en god tandhälsa livet ut. Så länge som tandvårdslagen inte förs in i hälso- och sjukvårdslagen finns heller ingen helhetssyn på kroppen och patienten.

Den 10 september firar vi Internationella munhälsodagen. Och den 11 september går 7,5 miljoner röstberättigade till valurnorna.

Politikerna har i decennier varit ointresserade av att sluta gapet mellan patientavgifterna för tandvård och sjukvård. Men nu är det hög tid att politikerna, innan valet, öppnar munnen och ger besked i denna fråga.


Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges pensionärers riksförbund, SPRF samt expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.