Stoppa vinsterna och gör om skolpengen

Miljöpartiet: Varenda skattekrona till skolan ska stanna i skolan

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Den svenska marknadsskolan är unik i världen. Det är inget att vara stolt över. Inte heller att 95,8 procent av kommunerna skär ner i sina skolbudgetar, skriver Märta Stenevi och Annika Hirvonen, MP.
Foto: TT, FREDRIK HJERLIING (MONTAGE)
Den svenska marknadsskolan är unik i världen. Det är inget att vara stolt över. Inte heller att 95,8 procent av kommunerna skär ner i sina skolbudgetar, skriver Märta Stenevi och Annika Hirvonen, MP.

DEBATT

DEBATT. Nästan alla Sveriges kommuner gör besparingar på skolan. Skolledarupprorets Linnea Lindquist har läst 282 av de kommunala skolbudgetarna och konstaterar i ett mejl till riksdagsledamöterna i utbildningsutskottet att 95,8 procent av kommunerna skär ner i sina skolor.

Det är en deprimerande siffra för alla oss som oroar oss för skolans tillstånd.

Skolan får inte bli krockkudde i den kris samhället befinner sig i. Besparingar i skolbudgeten hjälper kanske siffrorna att gå ihop i årets tabeller, men det lönar sig aldrig att spara på utbildning.

Tvärtom. På lång sikt är satsningar på skolan den bästa investeringen vi kan göra för vårt samhälle.

Vi vet att utbildning är nyckeln till mer jämlika livschanser för alla barn. Vi vet att ett jämlikt samhälle är ett bättre samhälle: människor mår bättre, brottsligheten är lägre och den sociala sammanhållningen starkare.

  1. Gör om skolpengen. Kommunerna måste erbjuda skolplacering åt alla elever vilket gör att de har tomma skolplatser, men det utgår ingen ersättning för det uppdraget. Upplands Väsby, Salem, Vallentuna, Sundsvall, Strängnäs, Höör är några av alla kommuner som skriver rakt ut i budgeten att "underskottet beror på etableringen av enskilda huvudmän".

  2. Mest resurser dit behoven är störst. Vinstutdelande skolor driver besparingskrav i kommunerna. Samtidigt är det i högre utsträckning elever med större behov som blir kvar i de kommunala skolorna. Samma gäller andelen nyanlända. Därför är socioekonomisk viktning av skolpengen viktigare än någonsin.

  3. Stoppa vinstutdelningen. När rektorer och lärare larmar om att resurserna inte räcker, när 14,4 procent av eleverna går ut grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program – då är det direkt stötande att inte varenda skattekrona avsedd för skolan stannar i skolan.

Den svenska marknadsskolan är unik i världen. Det är inget att vara stolt över.

Inget annat land tillåter att gemensamma skattemedel som ska trygga våra barns utbildning i stället delas ut i vinst. Skolan är inte som vilken verksamhet som helst det är grunden för vårt samhälles framtid. Skolan ska inte fungera efter marknadens principer utan med varje barns bästa i fokus.

När friskolereformen drevs igenom var det med tanken att den skulle leda till en större mångfald av skolor. Att föräldrar och barn skulle få möjlighet att välja en skola med en pedagogik som passar just dem. Barn blomstrar bäst under olika förutsättningar.

Och visst finns det många friskolor som drivs av eldsjälar som brinner för en viss pedagogik. Men andelen har minskat. I stället dominerar nu stora aktiebolag som riktar in sig på att rekrytera de mest lönsamma eleverna. De tjänar helt enkelt pengar på segregation och på att kommuner står med halvfulla skolor.

En riskkapitalist långt borta från elevernas vardag, styrd av aktiebolagens krav på vinst, kommer att leta besparingar.


Märta Stenevi, språkrör (MP)
Annika Hirvonen, skolpolitisk talesperson (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE