Hedersvåldet frodas – och Sverige sviker
Debattörerna: Socialtjänsten, skolan och vården måste lära sig se problemen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-01-21
DEBATT. Fadime Sahindal sköts till döds av sin egen far 2002. Att hon vågade älska fritt, var för honom ett angrepp på hans heder. En heder som han ansåg måste rentvås.
Vi vill belysa på vilket sätt myndigheterna sviker dem som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) och – framförallt titta på hur man kan förändra det.
Vi har flera exempel där hedersutsatta ungdomar efter kontakt med socialtjänsten har fått en mycket värre livssituation, eftersom socialtjänsten kontaktat deras föräldrar.
Man lyssnar mer på föräldrarna och deras behov när man i stället bör skydda de som är utsatta. I flera fall har socialtjänsten inte agerat när flickor sagt att de riskerar att bli bortförda. Flera av de utsatta vi möter får inget stöd av socialtjänsten eftersom handläggaren själv lever efter hedersnormer och därmed normaliserar förtrycket och våldet.
Vi kan också se att insatserna oftast är kortsiktiga och att det finns stora brister i de skyddsplaceringar som görs.
Vi har flera exempel där socialtjänsten använt sig av jourhem och familjehem som lever efter hedersnormer vilket innebär att barnet flyttas från våld och förtryck i en familj till samma våld och förtryck i en annan familj.
Vi vill att man i all handläggning av HRV-utsatta ger stöd och skydd, på kort och lång sikt, som bygger på ett barnrättsperspektiv och offerperspektiv.
Alltför ofta arbetar man tyvärr i stället utifrån ett familjeperspektiv som går ut på att återförena hedersutsatta barn med sin familj. Det gör att situationen för den utsatta ofta förvärras och till och med kan bli väldigt farlig.
För att komma ifrån dessa problem bör utbildningsinsatserna systematisk riktas mot socialtjänsten och de ska följas upp för att säkerställa att de ger effekt.
Vi upplever en stor osäkerhet hos skolpersonal i hanteringen av elever som är utsatta för HRV. Man känner sig osäker i hur man ska agera när en elev inte får delta i alla lektioner. När eleven vågar berätta om sin utsatthet blir osäkerheten än större då många skolor saknar rutiner för hur de ska agera.
Därför måste alla skolor och förskolor ha en handlingsplan mot HRV. Skolan ska också inventera antalet barn som förts bort och som riskerar att föras utomlands.
Det finns också brister i sexualundervisningen och samtalen kring normer och värderingar.
För att kunna ge stöd och hjälp till utsatta elever krävs obligatorisk utbildning för all personal.
De behöver ha kunskap om hur hedersrelaterat våld begränsar flickors och pojkars vardag, frihet och rättigheter, vilka tecken och signaler man ska vara uppmärksam på och hur man ska agera för att hjälpa utsatta elever.
Skolan behöver också införa undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck som en uttalad del i undervisningen om sexualitet och relationer.
Inom sjukvården råder stor okunskap om HRV. Det medför att utsatta personer inte får den hjälp de behöver och med bristande kunskap är risken stor att man orsakar en ökad hotbild mot patienten.
Det finns också många utsatta som inte söker vård för att det finns anställda som själva lever efter hedersnormer och som kommer att kontakta den utsattes familj och släkt.
Därför att det viktigt att ta fram riktlinjer som gör att personalen vet hur man ska hantera de utsatta patienterna. Det behövs obligatorisk och utbildning för all personal inom vården.
Det är skandalöst att oskuldskontroller förekommer inom sjukvården i Sverige. Det är ett övergrepp och sanktionerar hedersförtryck.
I dag kan en läkare som genomfört en oskuldskontroll komma undan med en reprimand och konsekvenser för familjen som kräver oskuldskontrollen uteblir.
Det borde därför finnas ett uttryckligt förbud i lagen mot oskuldskontroller och både familjen som kräver en oskuldskontroll och läkaren som genomför den ska lagföras och dömas.
Det är oerhört viktigt att säkerställa att personalen inom socialtjänsten, skolan och vården står för de grundläggande värderingar och normer hela vårt samhälle och vår lagstiftning bygger på. Det är viktig att de inte arbetar efter hedersnormer. Vi vill påstå att det finns stora brister här.
Kampen mot hedersvåld och förtryck kräver kunskap och mod att stå upp för jämställdhet och individens frihet, utan relativisering eller tolerans för intoleranta värderingar och traditioner.
Något som vi rimligen borde kunna kräva av anställda inom socialtjänsten, skolan och vården.
Omar Makram, sakkunnig och projektledare, Riksorganisationen GAPF
Sabina Landstedt, stödsamordnare, Riksorganisationen GAPF
Sara Mohammad, grundare och ordförande, Riksorganisationen GAPF
GAPF arrangerar varje år Fadimedagarna till minne av Fadime. I år kommer evenemanget att vara digitalt och årets tema är ”Hedersvåldet lever – myndigheter sviker!”.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.