Kvinnor kan ersättas för förlossningsskador

Debattörerna: En möjlighet många inte känner till

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-03-01

Något som inte uppmärksammats tillräckligt i förlossningskrisen är att en förlossningsskada kan utgöra en ersättningsgill patientskada enligt lagen, skriver Sarah Delshad, Azra Osmancevic, Evelina Anttila och Karin Norrbrink.

DEBATT. Nästintill alla som föder barn i Sverige får någon typ av bristning och cirka fyra procent får en allvarligare bristning. En bristning som inte blir diagnostiserad eller behandlad kan leda till en bestående förlossningsskada.

Skillnaden på en bristning och en förlossningsskada är att en bristning uppstår i samband med en vaginal födsel, medan en förlossningsskada uppkommer när kroppen av någon anledning inte läker som den ska efter en födsel.

Det är vanligt förekommande att kvinnor får besvär i samband med en födsel. Det finns olika sorters förlossningsskador, allt från fysiska skador till psykiska besvär.

Även om fokus främst tenderar att ligga på kvinnors fysiska skador bör inte den psykiska aspekten, som depression och posttraumatiskt stressyndrom falla i glömska.

Enligt en ny rapport från myndigheten Statens beredning för medicinsk och social utvärdering saknas även studier kring akutdiagnostik avseende bristningar i de djupa bäckenbottenmusklerna, så kallade levatorskador.

Sjukvården är skicklig på att reparera förlossningsskador, men uppföljning ur fler aspekter behövs. De flesta bristningar läker och kvinnan får inga kvarstående besvär, men konsekvenserna för de som drabbas av allvarligare förlossningsskador kan vara extremt besvärande.

Det kan exempelvis röra sig om inkontinens, smärta, tyngdkänsla och sexuella svårigheter – för att inte nämna starka känslor av skam och tabu kopplade till dessa besvär. 

En korrekt diagnostisering i ett tidigt skede är avgörande för att skadan ska behandlas korrekt samt för att förhindra långsiktiga komplikationer och skador.

Utöver det behövs mer forskning kring uppföljning och behandling av förlossningsskador i Sverige.

Mycket tyder också på att det finns ett stort mörkertal av kvinnor som lider av besvär kopplade till obehandlade förlossningsskador, något som orsakar stora begränsningar i de drabbades vardag.

Eftervården varierar dessutom i landet. Många kvinnor upplever att de inte vet var de kan vända sig med sina besvär och i den delen har vårdkedjan brustit. Det måste bli tydligare för kvinnor att hjälp finns och var den erbjuds. 

Det bästa sättet att förebygga en förlossningsskada är att kvinnan får föda i en harmonisk miljö. Att hon får den hjälp och stöttning hon önskar.

Studier visar att ju tryggare kvinnan känner sig under förlossningsförloppet, desto lägre är risken för en problematisk förlossning. Det medför i sin tur en lägre risk för en allvarlig förlossningsskada.

Kvinnan bör ges möjlighet att känna förtroende för sin kropp och lita på att barnmorskan har förutsättningar att lugnt handleda henne.

I dagsläget finns inte denna tid för barnmorskorna och frågan är mer aktuell än någonsin efter höstens mycket uppmärksammade barnmorskeupprop där många barnmorskor i Sverige sade upp sig i protest.

Barnmorskor bör ha goda arbetsvillkor för att kunna stötta födande kvinnor på det sätt vi vet minskar medicinska interventioner och i sin tur komplikationer för kvinnor.

Det sker genom att underlätta den naturliga fysiologiska processen hos den födande kvinnan och för det behövs en relationsskapande kommunikation som kräver lyhördhet, tid, trygghet och samspel.

I nuläget råder dock en arbetsmiljö som inte underlättar för dessa parametrar, utan tvärtom – som brister i patientsäkerheten. 

Något som inte uppmärksammats i tillräckligt stor grad i debatten kring förlossningskrisen är att en förlossningsskada kan utgöra en ersättningsgill patientskada enligt patientskadelagen.

För den som vårdas inom regionfinansierad vård finns en patientförsäkring hos regionernas ömsesidiga försäkringsbolag, Löf, där du som patient automatiskt är försäkrad. Du måste dock själv anmäla din skada för att ges möjlighet till ersättning.

Den här möjligheten har dock visat sig vara något som många inte känner till.

Förutom chansen till ekonomisk ersättning, så fyller också skadeanmälan till Löf en annan viktig funktion – skadan registreras i statistiken och kan på så sätt bättre tjäna som underlag för politiska prioriteringar.  

Så hur går vi från diskussion till handling, och åstadkommer förändring? Innovation är en del av svaret på frågan.

En tydlig utveckling vi kunnat se de senaste åren, som en reaktion på brister kring kvinnohälsa, är nya tekniska lösningar inom området – oftast startade av kvinnor själva.

Flera initiativ har tagits inom det som kallas femtech, det vill säga digitala lösningar inriktade på att förbättra kvinnors hälsa. Som exempelvis gravidappen Preglife, mamma-apparna Leia och Momentus samt det nystartade Juridikdoulan initierat av två av oss som skriver under, där kvinnor med förlossningsskador får stöd att söka ersättning enligt patientskadelagen.

Kunskap är makt, sägs det och efter höstens upprop för en säkrare förlossningsvård är ett steg i rätt riktning att fler kvinnor söker och förhoppningsvis även får ersättning för sina skador.

Fler förlossningsskador bör hamna i statistiken så att ökade resurser ges till förlossningsvården och födande kvinnor. 


Sarah Delshad, journalist
Azra Osmancevic, grundare Justic AB, f.d. advokat
Evelina Anttila, grundare Justic AB, f.d. advokat
Karin Norrbrink, legitimerad barnmorska 


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.