Våra kära dog i covid – vifta inte bort vår sorg

Debattören: 15 000 avlidna tycks betyda mindre för FHM är för oss anhöriga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-11-06

Att våra smärtsamma förluster räknas är vad vi anhöriga vill höra från Folkhälsomyndigheten. Inte att de flesta som avlidit i covid ”ofta har en väldigt kort levnadstid kvar och dör med covid”, skriver Emma Mårtensson.

DEBATT. Det är Alla helgons helg. Som vanligt kommer kyrkogårdarna bada i ljussken från gravlyktor. Sörjande kommer sakna och minnas dem som lämnat oss.

Och vi är många som kommer sakna någon som covid-19 tog ifrån oss.

Den 16 juni 2020 hittades min mamma död på soffan i sitt vardagsrum och pappa nästan medvetslös på golvet i ett av sovrummen.

Han kördes med ambulans till akuten på Universitetssjukhuset Örebro, testade positivt för covid och skrevs in på infektionsavdelningen där han behandlas med syrgas och vätskedropp.

Den rättsmedicinska undersökningen av min mamma visade att hon drabbats av akut lunginflammation orsakad av covid-19, och därav följande cytokinstorm.

Min mamma hade en Alzheimerdiagnos, men det var fortfarande tidigt i sjukdomen. I övrigt var hon helt frisk. En pigg och glad 73 åring som äskade att umgås med sina barn, barnbarn och mina hundar.

Jag fick ett fantastiskt bemötande av rättsmedicinläkaren och hade telefonkontakt med honom vid fyra tillfällen.

Han sa upprepade gånger att min mamma hade fantastiskt fina blodkärl, ”det är inte ofta man ser det på en 73-åring!”

Själv kände jag mest bitterhet. Vad skulle hon med fina blodkärl till, när hon ändå inte fick bli mer än 73 år?

Den 13 september, nästan tre månader efter att han insjuknat i covid, hittade vi min pappa avliden i sin säng. Obduktionen visade att han dött av en kraftig hjärtinfarkt.

Men också att hans lungor fortfarande var kraftigt inflammerade. ”Så antingen hade han fått en ny lunginflammation efter covid, och det skulle ni ha märkt, eller så var det covid som fortfarande inte läkt ut” sa läkaren.

presskonferensen 28 oktober sa Tegnell att den stora huvuddelen av dödsfallen i Sverige är med covid, inte av covid.

Alltså att de flesta som räknas in i de 15 000 som avlidit av covid i Sverige i själva verket dött av något annat.

Så då undrar jag såklart, om mina föräldrar inte dog av covid, utan med covid, vad dog de då av?

Att covid ökar risken för proppar är känt sen länge, och har man läst fysiologi så vet man att kroppen inte består av en massa separata delar, utan allt vävs samman i ett så komplicerat samspel att vetenskapen nog aldrig kommer få en fullständig förståelse.

Lungor och hjärta hör tätt ihop, och att min pappas hjärta fått kämpa i flera månader med att sköta syretillförseln till perifer vävnad, trots inflammerade lungor, påverkade det risken att få en propp i hjärtats kranskärl?

Och min mamma då, hon var ju fullt frisk, så om hon inte dog av covid, vad dog hon då av?

Min pappa räknas inte ens in i FHM:s covidstatistik, eftersom inga dödsfall mer än 30 dagar efter positivt test räknas. Och han är långt ifrån ensam.

Det finns flera studier som visar att covidpatienter har en ökad risk att dö även efter akutfasen av sjukdomen.

Så det finns alltså ett stort mörkertal som inte är med i de 15 000, men som ändå dött av covid.

FHM har gjort till sin absolut främsta uppgift under denna pandemi att tona ner allvaret med covid, med start i Tegnells uttalande ”Ingen risk att svenskar kan sprida coronaviruset” från februari 2020 till uttalandet från Karin Tegmark Wisell från i år att ”all död är inte en tragedi för alla människor”.

Vet du vad Karin Tegmark Wisell, med just det uttalandet är det så uppenbart att siffrorna betyder mycket mindre för dig, än vad de gör för så många andra i detta land, för alla oss som förlorat någon vi älskar, eller för de som helt enkelt kan känna empati.

Sätt detta i relation till infektionsläkaren Fredrik Sunds uttalande ”Varje enskilt liv räknas”.

Jag grät när jag hörde hans ord, det är precis vad vi anhöriga vill höra. Att våra smärtsamma förluster räknas! Inte att de inte ska tillskrivas för mycket betydelse då de flesta som avlidit i covid ”ofta har en väldigt kort levnadstid kvar och dör med covid”.

Jag får en känsla av att ”med covid” kommer vara FHM:s nya mantra, precis som att ”barn drabbas milt av covid” var deras förra mantra trots att kunskap om MIS-C och långtidssjuka barn trängde sig på under andra halvan av 2020.

Men är det något som präglat FHM:s hantering av denna pandemi så är det en total oförmåga att ta in ny kunskap och omvärdera tidigare beslut.

Adam Alsing, dog han också med covid vid 50 års ålder? Och även om Adam var ett unikt fall för att han var ung och känd, så ligger det unika i det senare adjektivet inte det första.

Jag har haft kontakt med många människor som förlorat någon de älskat i 40 till 60-årsåldern, utan någon bakomliggande sjukdom eller riskfaktor.

Jag jobbar inom området läkemedelsforskning, och snart förväntas EU-kommission godkänna Trodelvy, ett nytt läkemedel mot bröstcancer som visat sig förlänga överlevnaden med fem månader.

Fem månader. Helt rätt såklart, men jämför det med att människor i 70-årsåldern som gått bort av covid inte riktigt räknas. För de skulle ju ändå ha dött inom några år. Eller inom något decennium i alla fall.


Emma Mårtensson, leg. apotekare och talesperson för Svenska covidföreningen, en ideell förening som företräder dem som drabbats av covid-19 och deras anhöriga


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.