Kusinäktenskap stärker de kriminella klanerna
Liberalerna: Varför är frågan om förbud så känslig för regeringen?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-06-17
DEBATT. Statsråd efter statsråd duckar på frågan om att stoppa kusinäktenskapen som stärker klanerna och hedersförtrycket. Varför är frågan så känslig? Liberalerna kräver ett rakt svar i dag, när statsministern kommer till riksdagen.
Vår liberala demokrati bygger på rättsstaten. Land ska med lag byggas, inte våldshandlingar. Men det finns områden i Sverige där rättsstaten undergrävs och hotas av kriminella klanstrukturer, eller som de också kallas, släktbaserade nätverk.
Ofta går dessa hand i hand med organiserad brottslighet och hedersrelaterat våld och förtryck.
Vi måste agera när vi ser hur kriminella klaner som har satt skräck i delar av Göteborg, som i Hammarkullen. Människors demokratiska rättigheter att leva i frihet är hotade i de här områdena.
Polisen varnade i höstas att det fanns ett 40-tal kriminella släktbaserade nätverk – klaner – i Sverige. Flera som har starkt våldskapital, begår allvarlig brottslighet och har verkat i Sverige i årtionden. Regeringen borde agerat direkt. I stället är det Liberalerna som säkerställt att en kartläggning nu sent omsider genomförs.
Liberalerna har gått i främsta ledet för en rad straffskärpningar när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Utländska medborgare som ägnar sig åt detta ska utvisas och annars ska man sitta i fängelse.
Ansvariga politiker har under lång tid inte konfronterat odemokratiska traditioner som är rotade i andra kulturer, traditioner eller religioner. Detta måste få ett slut. Friheter, rättigheter och skyldigheter omfattar alla. Makten över den egna tillvaron ska ligga hos varje människa – inte hos klanens överhuvuden.
Därför har vi begärt besked av ansvariga statsråd. Är de är beredda att stoppa en av de traditioner som upprätthåller såväl klankulturer som hedersrelaterat våld och förtryck: kusinäktenskap?
Kusinäktenskap är särskilt vanliga i utsatta områden och inom klaner. De möjliggör och upprätthåller släktkollektivets makt och kontroll över barnen och deras framtid.
Barn lovas bort tidigt när familjens överhuvuden arrangerar äktenskap. När barn till syskon gifts bort med varandra behålls kontrollen över släkten. För dem som gifts bort med släktingar finns små möjligheter att kunna berätta och få stöd vid utsatthet.
Amandakommissionen, en granskning av Göteborgs stad, uppmärksammade att kusinäktenskap förekommit i ett flertal fall av hedersrelaterat våld och förtryck. Norge har infört ett förbud mot kusinäktenskap, och i flera andra länder bedrivs stora och viktiga upplysningskampanjer om de medicinska riskerna när två kusiner skaffar barn med varandra.
Men såväl inrikesminister Mikael Damberg som jämställdhetsminister Märta Stenevi duckar när vi lyft ämnet i riksdagens frågestunder. Varför är det så känsligt? Det är barn och unga som tvingas in i ett liv i ofrihet som betalar priset.
Detta är inte längre en fråga om enbart våra utsatta områden. Ska vi fortsätta vara ett land som sätter individens frihet och rättsstaten i centrum måste regeringen våga agera.
I dag kommer statsminister Stefan Löfven till riksdagen. Liberalerna kommer kräva ett tydligt besked. Ska statsministern visa ledarskap och bekämpa de traditioner som upprätthåller klanernas makt över barn och unga? Ska regeringen börja informera om riskerna med kusinäktenskap och även utreda ett förbud?
Vi kommer inte ge upp. För att friheten ska vara till för var och en måste tystnaden brytas om de strukturer som håller människor kvar i maktlöshet. Sverige ska vara möjligheternas land för alla.
Nyamko Sabuni, partiledare (L)
Robert Hannah, integrationspolitisk talesperson (L)
Juno Blom, barnrättspolitisk talesperson (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.