Säkra vår välfärd – ta ut tillräckliga skatter

Debattörerna: Vi är kritiska till högeralliansens politik i Region Skåne

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-05-27

Vi är kritiska till den politik som förs av styrande högerallians i Region Skåne. Å ena sidan strävar den efter att Skåne ska ha lägsta skatt i landet, å andra sidan kräver den mer skattepengar från staten. Andra ska alltså betala, men inte vi, skriver Henrik Fritzon (S) och Per-Ola Nilsson, LO Skåne.

DEBATT. Coronaepidemin förändrar Sverige. Vem kommer efter det här att ropa på mer ”effektiviseringar” i omsorgerna, fler privatiseringar och sänkta ersättningar i trygghetssystemen? I krisen ser vi den gemensamma sektorns kraft, men vi ser också bristerna i form av otillräcklig beredskap och underfinansierad välfärd.

Sverige genomgår den största krisen i modern tid. Arbetslösheten spås bli tvåsiffrig, tillväxten faller och samtidigt prövas den gemensamma sektorn hårdare än någonsin. Vi är glada att ha en S-ledd regering som värnar tryggheten för vanligt folk.

Ett snabbt utbyggt system för korttidspermitteringar och offensiva stöd till företagen räddar jobben. En snabbt förstärkt a-kassa fångar upp många som annars fallit mellan stolarna när jobben försvunnit. Så såg inte regeringspolitiken ut under finanskrisen 2009.

När vi står inför en osynlig men för riskgrupperna dödlig fiende, väntar vi oss att kommunerna och regionerna ska finnas där med omsorg, sjukvård och kollektivtrafik.

Vi förväntar oss att staten ska ha en beredskap för kriser och att det finns hyggliga trygghetssystem som gör att vi inte behöver gå till jobb när vi har förkylningssymptom eller, om vi tillhör en riskgrupp, och riskerar smittas.

Det är den gemensamma sektorns uppgift att ha sådana trygghetssystem. Men vi kan inte förvänta oss allt detta om vi inte också är beredda att betala skatter – eller för all del avgifter till fackförening och a-kassa. Det här hänger ihop, och i grund och botten förstår vi alla detta men Coronakrisen påminner oss om sambanden mellan vad vi betalar och vad vi får ut. Detta kommer att förändra det politiska landskapet, inte minst för att det blir så tydligt att det är nödvändigt öka resurserna till välfärden.

Vi kommer att se denna förändringen i rikspolitiken. Den totala skattekvoten har fallit så mycket de senaste två decennierna att det gör 200 miljarder kronor om året. Så mycket mer hade vi kunnat lägga på sjukvård, skola, polis, omsorg och så vidare om vi haft samma skatt som i början av millenniet. För att kunna säkra välfärden och tryggheten måste vi ta ut tillräckliga skatter.

Samma reflektioner kan göras över det som sker i kommuner och regioner. Vi är exempelvis kritiska till den politik som nu förs av den styrande högeralliansen i Region Skåne.

Å ena sidan strävar den efter att Skåne ska ha den lägsta skatten i landet, å andra sidan kräver den mer skattepengar från staten. Andra ska alltså betala, men inte vi.

Å ena sidan lovar den att satsa på vården, å andra sidan håller den emot att betala ut de nya statliga krispengarna till sjukvården nu när de behövs. Istället lägger man pengarna på hög.

Å ena sidan hyllar den vårdarbetarna, men kräver å den andra mitt i den största krisen någonsin, att den skånska sjukvården ska skära ner 915 miljoner kronor.

Det är en logik som inte går ihop. Det är en politik som inte bygger Skåne starkt.

Krisen visar återigen att välfärden måste byggas ut. Det gäller inte minst den skånska sjukvården. Den har inte under normala omständigheter kapacitet nog. Vi såg det redan förra året då operationsköerna växte med 14 procent, antalet vårdplatser reducerades med 120, och cancersjukvården fick svidande kritik av Inspektionen för vård och omsorg för att svårt sjuka cancerpatienter inte fick vård i tid.

Det måste bli ett slut på den politik som gör att sjukvården hela tiden tvingas balansera på gränsen att klara sina uppdrag. Det måste fram politik som både kan skapa förutsättningar för mer och bättre vård, och för bättre arbetsvillkor.

På samma sätt förhåller det sig med trygghetssystemen. De är avlövade, och det hänger ihop med för låga skatter. Det är skälet till att trygghetssystemen inte är vad de en gång varit. Men Sverige kan åter bli bättre på att ta hand om de sina.

De brister vi ser i dag kan åtgärdas. Det kräver att vi gemensamt finansierar både en utbyggd välfärd och arbetsvillkor som gör att fler vill jobba i den offentliga sektorn. Vi är övertygade om att fler människor nu ser behovet av en sådan förändring av Sverige. Det starka samhället ger trygghet för vanligt folk.


Henrik Fritzon, gruppledare Socialdemokraterna Region Skåne (S)
Per-Ola Nilsson, ordförande, LO Skåne


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här