Hbtq-personer blir trakasserade på jobbet

Debattören: Ny utredning visar på problem som påverkar livskvaliteten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-11-27

Rädslan över att inte bli accepterad på en arbetsplats kan leda till att hbtq-personer väljer ett yrke där slipper kollegor och i stället arbetar ensamma, skriver Lena Nyberg.

DEBATT. Många unga hbtq-personer utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkningar i sin vardag. De har sämre levnadsvillkor och hälsa än andra unga i Sverige.

Nu visar en ny rapport att unga hbtq-personer även har svårigheter att etablera sig i arbetslivet.

Rapporten ”Unga hbtq-personerfrån Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ger för första gången en bild av unga hbtq-personers väg in på arbetsmarknaden. Den lanseras vid MUCF:s rikskonferens i Stockholm den 30 november.

Unga hbtq-personer har i högre grad än andra unga utsatts för mobbning eller utfrysning i skolan, när de gått en högre utbildning eller på en arbetsplats.

De har oftare än andra unga varit långtidsarbetslösa och har i större utsträckning svårt att klara av sina löpande utgifter.

Att tillhöra en minoritet på en arbetsplats kan leda till negativ stress. Vissa känner sig tvingade att byta jobb på grund av de diskrimineras eller trakasseras. Andra drar sig in i det längsta för att söka jobb eftersom de inte vill bli negativt behandlade. En strategi bland unga hbtq-personer kan vara att välja jobb som ses som ”säkra” i stället för något de verkligen vill eller drömmer om.

Rädslan över att inte bli accepterad på en arbetsplats kan leda till att de väljer ett yrke där slipper kollegor och i stället arbetar ensamma.

Unga hbtq-personer som diskriminerats på grund av sin sexuella identitet eller könsidentitet uppger i väsentligt högre grad än andra att det påverkat studie- och yrkesval. De är också mindre nöjda med sin arbetssituation än andra unga.

Redan 2010 tog MUCF fram rapporten ”Hon hen han” som visade att hbtq-personer har ett lågt förtroende för myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen. Förtroendet har inte förbättrats sedan dess.

Unga hbtq-personer är fortfarande osäkra på hur de ska bli bemötta och drar sig därmed för att söka hjälp när de ska ut i arbetslivet. Oron kan handla om att behöva välja mellan två könsalternativ i en jobbansökning när hen inte identifierar sig med något av dessa. Andra kan vara oroliga över om de ska våga vara öppna med sin sexuella läggning och/eller könsidentitet.

Unga hbtq-personer möter i vardagen mobbning, socialt utanförskap men också svårigheter som andra unga inte möter.

Utsattheten kan innebära att de aldrig får ett jobb, men också avskräcka dem från att söka jobb.

MUCF har de senaste åren haft i uppdrag att utbilda lärare, rektorer och elevhälsoteam i hbtq-frågor i högstadie- och gymnasieskolor runt om i Sverige. ”Öppna skolan!” är ett material som har varit mycket efterfrågat och som förhoppningsvis bidragit till att göra skolorna till bättre miljöer för alla unga oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

De nya reglerna i diskrimineringslagen innebär att arbetsgivare är skyldiga att arbeta med aktiva åtgärder för att säkerställa arbetsmiljöer som är inkluderande och i att motverka diskriminering och trakasserier.

Runt om i Sverige finns det goda exempel på hur arbetsplatser kan bli mer inkluderande så att människor inte utsätts för diskriminering eller exkluderande normer. Stockholms läns landsting har till exempel tagit fram en skrift om vad en god arbetsplats för transpersoner är, fackförbundet Unionen som utsett SAFF, Svenska Amerikansk fotbollförbundet till den hbtq-vänligaste arbetsplatsen i landet.

Arbetsgivare och fackliga organisationer spelar en central roll för att förebygga och motverka diskriminering och trakasserier i arbetslivet. Men arbetet behöver stärkas, det ser vi inte minst mot bakgrund av den senaste tidens metoo-upprop i Sverige. Regler och lagstiftning behöver bättre omsättas i praktiken.

Ett nytt kunskaps- och metodmaterial med fokus på normer kring sexualitet, könsidentitet och könsuttryck bör snarast tas fram. Det ska rikta sig till arbetsmarknadens parter. Materialet bör spridas nationell och arbetas fram av MUCF, Arbetsmiljöverket, Diskrimineringsombudsmannen, arbetsmarknadens parter och relevanta organisationer.

Lika viktigt är att öka kunskapen bland unga hbtq-personer om sina rättigheter i arbetslivet. Det finns även ett stort behov av att ta fram ett informationsmaterial riktat till hbtq-personer om vilka rättigheter de har att slippa bli utsatta för kränkningar och diskriminering i arbetslivet.

Rapporten ”Unga hbtq-personerkan vara ett första steg på vägen och ge ny kunskap i arbetet med att skapa ett samhälle där unga hbtq-personer respekteras, inkluderas och får sina rättigheter bättre tillgodosedda än i dag.


Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.