Vi socialdemokrater måste säga nej till Nato
S-profiler: Kärnvapen ett större hot än att Putin ska invadera Gotland
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-04-30
DEBATT. Det första som måste sägas om Natofrågan är något som sällan ens nämns i dagens diskussion: Nato är en allians med kärnvapen, varav nästan alla är amerikanska under Pentagons exklusiva kontroll.
Kommer dessa domedagsvapen till användning går vi alla under.
Ett medlemskap i Nato ökar spänningarna i Östersjön och gör Sverige omedelbart till ett mål för ryska kärnvapen i händelse av en stormaktskonflikt.
Häri ligger också den största faran av krig, det emellan USA och Ryssland, inte i att Putin skulle invadera Gotland. Hans imperiedröm har redan kraschat i Ukraina.
Många i dagens yngre generationer har inte upplevt vad det innebär att leva i en värld där hotet om ödeläggelse och total förintelse är ständigt närvarande.
Efter USA:s bombningar i Hiroshima och Nagasaki sände journalisten Wilfred Burchett ”en varning till världen om den okända atompesten”. Till synes friska människor ”tappade håret, blåmärken uppträdde på deras kroppar. Och blödningarna började från öron, näsa och mun”. Några år senare hade fem länder kärnvapen.
I dag har vi nio som håller resten av världen som gisslan i atombombens terrorbalans.
På initiativ av Olof Palme kunde en grupp politiker från öst och väst, nord och syd, övertyga USA:s och Sovjetunionens ledare att ”i ett kärnvapenkrig finns inga segrare bara förlorare”. Det ledde år 1987 till den första och enda nedmonteringen av en hel kategori kärnvapen i Europa, också det på ett förslag från Palme och hans grupp.
Tidigare hade Finlands president Kekkonen väckt frågan om en kärnvapenfri zon i Östersjön, vilket stödes av Olof Palme.
Går vi med i Nato förhindras vi att skriva under FN-konventionen om ett förbud av kärnvapen eller driva frågan om en kärnvapenfri zon, vilket partikongressen har stött. Österrike och Irland däremot har skrivit under FN-konventionen och förblir alliansfria.
Rent allmänt kommer Sveriges möjligheter att arbeta för fred och nedrustning att kringskäras.
Kärnvapnens förintande roll i världspolitiken nämns inte överhuvudtaget i det underlag som partistyrelsen skickat ut för den så kallade säkerhetspolitiska dialogen i partiet.
Natomedlemskap beskrivs kortfattat som att ”Sverige får säkerhetsgarantier av övriga medlemsländer och samtidigt åtar sig att bidra till försvaret av andra Nato-länder om de angrips”.
Är det någon som tror att en återvald Donald Trump, vilket är ett högst möjligt scenario, skulle ge sådana garantier om något Natoland angrips av hans kompis Putin? Mellanårsvalen i USA i november ger svaret på frågan om Trumps chanser.
Av dessa skäl bör Socialdemokraterna stå fast vid sitt kongressbeslut om svensk alliansfrihet.
Även de partier som förespråkar Nato-medlemskap, borde se fördelarna med att inte hasta fram ett beslut och i stället avvakta utvecklingen.
Den här mycket snabba Nato-processen aktualiserar även frågorna om hur demokratin fungerar i socialdemokratin och rent allmänt om folklig förankring.
Vi har haft en rad folkomröstningar och viktiga sakdebatter flera gånger tidigare i Sverige. Men aldrig tidigare har ett så här viktigt beslut hastats fram som nu. Det är högt spel med många risker, ja en fråga som ytterst handlar om krig och fred.
Putins krig måste bemötas med stark, konkret solidaritet med Ukrainas folk och stenhårda sanktioner mot Ryssland.
Men en hållbar fred och säkerhet i Europa grundas inte genom militär eskalering och framförallt inte med tvära kast i vår säkerhetspolitik. Freden byggs genom långsiktigt fredsarbete, folkligt engagemang och samverkan inom EU. Här har alliansfria länder en roll att spela, som Sverige gjort så framgångsrikt.
Det är om detta samtalen om Nato borde handla.
Henrik Fritzon, tidigare regionstyrelsens ordförande i Skåne, i dag regionstyrelsen andre vice ordförande (S)
Pierre Schori, tidigare biträdande utrikesminister (S). I dag ordförande för Olof Palmes minnesfond
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.