De är ungdomarna som Sverige har glömt bort

Ny undersökning: Unga som omhändertagits lämnas vind för våg efter gymnasiet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-06-08

6 av 10 kommuner uppger själva att de inte ger tillräckligt stöd i övergången till vuxenlivet för dem som omhändertagits av samhället och som växt upp utanför sin familj, skriver Anna Ernestam.

DEBATT. Studentmössor provas. Lastbilsflak dekoreras. Champagneglas putsas och studentsånger övas in.

I hela Sverige förbereder sig nu tusentals unga för årets, ja kanske livets största fest. Nu ska slutbetygen delas ut innan de lyckliga unga kan rusa ut mot sina jublande familjer på skolgården.

Men det är något som stör bilden. Där, i hörnet av skolgården, står några med en stor klump i magen.

Några som varken har slutbetyg eller familj. Som inte känner någon glädje för framtiden och som inte ens vet var de ska bo.

Jag pratar om unga som omhändertagits av samhället, som växt upp utanför sin familj, men som i detta nu på egen hand är på väg ut i vuxenlivet.

Detta är en av Sveriges mest bortglömda och bortprioriterade grupper. Många av dem bär på traumatiska upplevelser från barndomen. Många har flyttat runt mellan familjehem och institutioner under hela sin uppväxt.

SOS Barnbyars nya kommungranskning visar att många lämnas vind för våg efter gymnasiet. När de behöver samhället som mest, får de som minst hjälp. 

Övergången till vuxenlivet är svår för alla unga. Föreställ dig då hur det är för den som inte har föräldrar och som inte får stöd av någon annan vuxen.

Föreställ dig att du är 18 år och ska klara skolan, fixa bostad och jobb helt på egen hand.

Det är samhället, genom kommunerna, som tagit över föräldraansvaret för dessa ungdomar. Socialtjänstlagen slår fast att kommunerna ska ge stöd, även i övergången till vuxenlivet.

Men SOS Barnbyars nya granskning, där 105 kommuner deltagit, visar att kommunernas stöd brister: 

  • 6 av 10 kommuner uppger själva att de inte ger tillräckligt stöd i övergången till vuxenlivet.
  • En majoritet av kommunerna uppger att de inte erbjuder något särskilt stöd för att de unga som omhändertagits ska klara gymnasiet, trots att man mycket väl vet att de flesta misslyckas med sin skolgång. 
  • 29 procent av kommunerna tillgodoser inte eller endast delvis hjälp med egen bostad.

Bakom siffrorna döljer sig unga människor med drömmar och förhoppningar om framtiden, som i stället riskerar att hamna i ett ingenmansland utan bostad, försörjning eller framtidsutsikter. 

Men det är också ett misslyckande som får svåra konsekvenser för hela samhället.

Risken för allvarlig psykisk ohälsa är fem gånger högre för omhändertagna unga än genomsnittet. Risken att de hamnar i kriminalitet är sju gånger högre. Risken för bidragsberoende är tio gånger högre.

Oavsett om det handlar om kriminalitet, skolresultat eller folkhälsa så är stödet till omhändertagna unga en nyckel. Samhällsnotan blir efter några år gigantisk när dessa problem tillåts att växa fritt.

Därför kräver SOS Barnbyar att omhändertagna unga slutar ignoreras av samhället. Kommunerna måste ta sitt ansvar, och lagen måste ändras så att det blir tydligt vilka rättigheter barn och unga i samhällsvård har, inte minst från 18 års ålder till 25 års ålder.

Rätt stöd i rätt tid för att klara skolan och hitta en bostad måste ges.

Låt stödet till omhändertagna unga bli en valfråga. Låt oss sluta svika den grupp som behöver samhällets stöd som mest. Och låt alla unga få chansen till en ljusnande framtid.


Anna Ernestam, generalsekreterare för SOS Barnbyar


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.