Därför lyckades vi inte skydda de äldre bättre

Debattören: Hände redan innan pandemin

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-08-26 | Publicerad 2020-08-22

Att sjukvården successivt monteras ned har haft en enorm påverkan för äldreomsorgen. I ljuset av coronautbrottet blev detta extra tydligt, skriver Kristina Nilsson.

DEBATT. Granskningen av 1 700 särskilda boenden som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har gjort visar på brister som lett till att vi på flera platser i landet inte har lyckats med att skydda våra äldre.

Orsakerna bakom detta är flera, men framförallt handlar det om hur äldreomsorgen är organiserad.

Hur kunde det bli så att vi under pandemin har misslyckats med att skydda våra mest sköra äldre?

Eftersom jag själv följt äldreomsorgens utveckling allt sedan min första anställning i hemsjukvården i början av 80-talet, så är jag faktiskt inte det minsta förvånad.

Jag skulle säga att en av de största anledningarna bakom dagens ohållbara situation inom äldreomsorgen ägde rum redan 1992 när den så kallade Ädelreformen genomfördes.

Över en natt fick kommunerna ansvar för långvarig vård och omsorg om äldre och funktionsnedsatta. Vi som jobbade fick förändrade arbetsuppgifter. De äldre, sköra och sjuka var nu inte längre patienter. Nu handlade det inte längre om sjukvård.

Successivt avskaffades många rutiner av sjukvårdskaraktär. När man gick in till en person var det inte längre en patient, utan en ”boende”, och våra skyddsrockar behövdes inte längre. Så småningom försvann även handfaten och handspriten inne på rummet. För det var ju inte vård, utan ett besök hos en boende som vi utförde.

Personalen vande sig successivt vid att jobbet började handla om helt andra saker än sjukvård. De kompetenta undersköterskor med lång erfarenhet som fanns tidigare finns sällan längre. De är ersatta av timvikarier och visstidsanställda som alltför ofta saknar relevant utbildning.

Men det är såklart inte bara under en pandemi som vi misslyckas med att skydda de äldre. De dör av säsongsinfluensa, vinterkräksjuka och annat varje år på grund av hur äldreomsorgen är organiserad där allt fler med allt mindre vårdutbildning är i kontakt med de äldre.

Ädelreformen genomfördes samtidigt som privatiseringen av vården började ta fart. Som alltid med privatiseringar så utlovades lägre kostnader, högre kvalitet och bättre villkor för personalen som skulle få fler arbetsgivare att välja på.

Men målet med privatiseringar är alltid att göra maximal vinst. I detta fall på våra gamla och sjuka. Patienterna blev kunder och det har lett till att våra sköra äldre inte har fått den vård som de behöver samtidigt som de stora välfärdsbolagen har gått med stora vinster.

Det finns naturligtvis mycket annat som har påverkat äldreomsorgen också. Men sammantaget kan jag konstatera att den del som handlar om sjukvård successivt monterats ner och har haft enorm påverkan på äldreomsorgen. I ljuset av coronautbrottet blir det så oerhört tydligt.

Det finns ingen sjukvårdsberedskap i hemtjänst och äldreomsorg. Det saknas vårdkompetens i ledningsgrupper och det behöver finnas tillräckligt med sjuksköterskor inom äldreomsorgen som kan bedriva vård som att ge exempelvis syrgas och dropp.

Det är heller ingen hemlighet att ett av de mest grundläggande problemen handlar om de otrygga anställningar som väldigt många inom äldreomsorgen och hemtjänsten har. Vi vet också att låga löner och en alldeles för ofta dålig arbetsmiljö inte sällan leder till att många tvingas jobba trots sjukdomssymptom. Så kan vi bara inte ha det.

När den här krisen så småningom är över måste vi på allvar diskutera vad vi ska ha för äldreomsorg i framtiden.

Det är dags att återupprätta den del som handlar om sjukvård. Det har våra gamla rätt att kräva. För man är inte en kund i en lägenhet när man hamnar i ett särskilt boende för äldre, man är en multisjuk, skör patient som behöver sjukvård. Samtidigt ska personalen ha de bästa förutsättningarna att utföra sitt samhällsviktiga jobb så att våra äldre och sköra får en trygg vård och omsorg varje dag, året runt.


Kristina Nilsson, sjuksköterska och vice ordförande i riksdagens socialutskott (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.