Mer än 400 miljoner personer behöver stöd
Sida: Fler aktörer måste kliva fram och ta ansvar i krisen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2020-08-25 | Publicerad 2020-08-23
DEBATT. Påfrestningarna på vår värld har varit enorma det senaste halvåret.
Enligt FN behöver nu 405 miljoner människor akut humanitärt stöd, vilket är mer än en fördubbling av de redan rekordhöga antalet människor, 168 miljoner, som levde i mycket utsatta situationer på grund av krig, konflikter och naturkatastrofer i början av året.
Bistånd är viktigt men fler aktörer måste kliva fram och ta ett gemensamt ansvar.
Flera år av positiv utveckling med minskad fattigdom riskerar att raderas ut. Coronapandemin har orsakat ett tvärstopp i ekonomin, demokrati och mänskliga rättigheter hotas och vi står inför en enorm klimatutmaning. De insatser vi gör nu med biståndet är avgörande för att skapa förutsättningar för människor som lever i fattigdom, konflikt och utsatthet att förbättra sina livsvillkor på lång sikt.
Många konflikter och katastrofer syns sällan eller aldrig i det svenska mediebruset, men behoven finns där ändå. Det finns många skäl att påminna om och lyfta fram den fruktansvärda utsatthet som många kvinnor och män, flickor och pojkar lever i och det oerhört viktiga jobb humanitära organisationer gör för att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet.
De senaste veckorna har explosionen i Beirut med rätta varit i blickfånget och stora stöd har mobiliserats där. Samtidigt pågår dödliga konflikter i Sydsudan, människor flyr från översvämningar i stora delar av Bangladesh, andra sitter fast i terroristers våld i norra Nigeria och gräshoppor förstör skördar i stora delar av östra Afrika. Även utdragna kriser, som i Syrien, Jemen, Somalia och Sydsudan, nya och förvärrade kriser, som i Sahel-länderna, Venezuela och Bangladesh, orsakar stora behov och ställer höga krav på humanitära aktörer att jobba alltmer effektivt och innovativt.
Behoven av skydd, mat, hälsovård och annan grundläggande service är omfattande och komplexa i alla dessa kriser och de riskerar att förvärras av påverkan av klimatförändringarna. Gemensamt för dessa kriser är att barn går miste om utbildning och trygghet, för redan innan pandemin hade uppskattningsvis 258 miljoner barn inte tillgång till utbildning eller riskerade att tvingas sluta skolan.
Hittills i år har Sida betalat ut nära 4 miljarder kronor för humanitära insatser som når miljoner människor i mycket utsatta situationer, ofta kopplade till konflikter och naturkatastrofer. Tack vare vårt och andra givares stöd har människor fått tillgång till skydd, mat, hälsovård och tak över huvudet i några av världens mest svårtillgängliga och fientliga miljöer. Med kontantstöd har människor kunnat köpa mat, gå till doktorn eller betala för boende. De har överlevt kriser och kan leva ett något mer värdigt liv tack vare svenskt bistånd.
Detta har skapat en livsviktig brygga till de mer långsiktiga insatser som redan nu har påbörjats för att bygga upp samhällen igen. Covid-19 har orsakat stora problem för sjukvård och trygghetssystem, men också massiv arbetslöshet, inskränkningar i demokratiska processer och mänskliga rättigheter och en osäker tillgång till mat. Detta är alla konsekvenser av lockdown och fallande ekonomier och inte av viruset i sig.
Omställningen vi gör nu handlar om att bygga tillbaka bättre och mer hållbart. Det är avgörande för att bidra till en hållbar utveckling i linje med de Globala målen och Agenda 2030. Vi vill se förbättrade sjukvårds- och utbildningssystem, bättre marknader och demokratiska processer.
För det behövs stora ekonomiska resurser genom offentliga medel, multilaterala stöd och investeringar från den privata sektorn.
I en värld med allt större globala utmaningar – inte minst vad gäller miljö och klimat – behöver satsningar fortsätta och investeringar behöver göras mer hållbara. Det gäller både från biståndsaktörer som från näringsliv och investerare.
Vi inom biståndet fortsätter nu med våra kraftfulla insatser både akut humanitärt men också långsiktig återuppbyggnad, och uppmanar alla aktörer - inte minst näringsliv och investerare - att fortsätta sina satsningar som kan skapa fler jobb, och för att bidra till att lindra konsekvenserna av covid-19.
Tillsammans kan vi skapa en mer motståndskraftig och hållbar värld.
Carin Jämtin, generaldirektör, Sida