Min generation vill inte ha er marknadsskola
Lärare: Vi var inte med när besluten togs – nu vill vi vara med och förändra
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-12-25
DEBATT. Något stort har hänt inom skoldebatten sedan läraren Filippa Mannerheim fick genomslag för sin välskrivna artikel på Expressen Kultur.
Uppropet ”Vi anklagar!” skapades i samma anda av åtta lärare och har över 16 000 underskrifter. Lärare, lärarstudenter, ledarskribenter, skoldebattörer och statsvetare gör sina röster hörda, sätter ned foten och backar upp debatten.
DN skriver på sin ledarsida att Sverige äntligen har fått en riktig skoldebatt. Men det är ingenting vi bara har fått, det är något som vi tillsammans har skapat.
Expressen publicerade nyligen ett reportage där unga högerpolitiker ser kritiskt på flera aspekter av rådande system och CUF:s skolpolitiska talesperson Caroline von Seth skriver i en debattartikel att det är dags för borgerligheten att sluta se friskolereformen som sin heliga ko.
Ett brett folkligt stöd börjar etablera sig oavsett politisk tillhörighet och frågan är uppe på den politiska agendan och det med all rätt.
Som så många andra föddes jag under 90-talets baby boom, en generation som nu har skaffar egna barn. Skulle jag få en krona varje gång jag går in på ett socialt medium och möts av en bild på en bebis skulle jag kanske inte vara ekonomiskt oberoende, men inte långt ifrån.
Det var vår generation som fick agera försökskaniner till de stora utbildningspolitiska reformerna som sjösattes under 90-talet och som hade målet att öka valfriheten. Plötsligt kunde man välja bort den närmaste kommunala skolan och nya pedagogiska möjligheter blev tillgängliga.
Dessvärre ignorerades farhågor, må hända av välvilja, men nu snart 30 år senare ser vi resultatet. Sverige har Nordens mest ojämlika skola i ett skolsystem där marknadskrafter tillåts styra elevers utbildning. En förstaplats som vi bör vara allt annat än stolta över.
De börsnoterade friskolekoncernerna gjorde förra året en vinst på 639 miljoner samtidigt som ojämlikheten i skolorna ökar och kvaliteten försämras. Kommunala skolor urholkas på resurser, offentlighetsprincipen råder inte och amerikanska rikskapitalister tar ut miljardvinst.
Det borde inte bara uppröra skattebetalare utan det borde heller inte accepteras av någon politiker.
I retoriken som förs fram från friskolornas håll framhålls bland annat fortfarande vikten av valfrihet. Men de allra flesta av oss är inte emot valfrihet, utan det faktum att skattefinansierade aktiebolagsskolor tillåts ta ut hundratals miljoner i vinst som inte investeras tillbaka till elevernas utbildning.
Hans Bergström skriver att vi som kritiserar marknadsskolan är “bottenlöst okunniga om företagande”, och må hända att det stämmer, vad vet jag. Men det kan också ses som en del av poängen, nämligen att skolan inte ska bedrivas som ett företag.
Jag vill för övrigt föra till protokollet att det delvis är hans frus koncern som utbildat mig, så personligen tänker jag därför skylla mitt dåliga sinne för företagande på henne.
Det vi ser nu är en förändring underifrån, som började på gräsrotsnivå. En förändring som sprider sig åt alla håll och som måste förankras hos nästa generation.
Förra året föddes det 115 832 barn i Sverige varav en majoritet har föräldrar som inte fick vara med i beslutsfattandet när vi skapade detta system.
Jag vill tro att jag talar för oss alla när jag säger att vi vill att våra barn ska gå i den bästa av skolor. Men det system som vi har nu bidrar inte till en bra och jämlik skola, tvärtom.
Förändringsarbetet är i rullning. Vi fick inte vara med när besluten togs men däremot kan vi vara med och ändra det. Låt oss!
Tilde Jansson, lärare och en av initiativtagarna till uppropet "Vi anklagar!"
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.