Skolan måste klara de ungas oro för klimatet

Debattörerna: Dags för ett klimatlyft för Sveriges lärare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-04-25

Barn och unga påverkas redan i dag både fysiskt och psykiskt av klimatkrisen. Ett klimatlyft för Sveriges lärare är nyckeln till en skola som tar klimatkrisen på allvar, skriver fem klimatorganisationer.

DEBATT. Ett klimatlyft för Sveriges lärare är nyckeln till en skola som tar klimatkrisen på allvar. Fokus bör ligga på elevers lärande, mående och engagemang för klimatet.

Ett klimatlyft leder till förbättrad elevhälsa, bidrar till att nå klimatmålen och gör Sverige till ett föregångsland. 

Ännu ett läsår går mot sitt slut – ett år som har präglats av en samhällskris vi aldrig tidigare skådat. Lärare har fått hantera oroliga och ibland rädda barn. Omställningen har varit omvälvande och pressen stor på skolverksamhet och personal. Men när liv står på spel måste vi agera kraftfullt – och vi måste alla bidra för att lindra effekterna. 

Samtidigt pågår en annan kris i kulisserna. För oss i Sverige känns kanske klimatkrisen inte lika akut, men riskerna för mänskligheten om vi inte agerar kan inte underskattas.

Barns och ungas rätt till liv, hälsa och utveckling står på spel när världens samlade politik nu riskerar att ta oss till en värld med över tre graders uppvärmning.

I Sverige ringer nu flera tunga instanser, bland annat Klimatpolitiska rådet, i varningsklockan och budskapet är tydligt: det krävs kraftfulla insatser för att nå våra miljö- och klimatmål. Inte sen. Nu.  

Framtiden är redan här. Barn och unga påverkas redan i dag både fysiskt och psykiskt av klimatkrisen. I Sverige är det främst ungas psykiska hälsa och framtidstro som påverkas.

Nationella prov visar att unga kan mycket om klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. men insikten om det allvarliga läget – i kombination med att de inte upplever att vuxna agerar tillräckligt kraftfullt – kan bidra till starka känslor hos unga, bland annat oro, ilska, frustration, sorg och besvikelse på en vuxengeneration som inte tagit sitt ansvar.

Undersökningar visar att sex av tio unga känner oro för klimatförändringarna och framtiden – en del beskriver oron som panikartad och ständigt närvarande. 

Samtidigt finns ett starkt stöd för en klimatundervisning i framkant från unga.

En nyligen publicerad Novusundersökning, beställd av Våra barns klimat, visar att drygt åtta av tio unga mellan 12 och 18 år anser att det är viktigt med miljö- och klimatundervisning i skolan. Skolan är också ungas främsta källa till information om klimatet. 

Hur klimatförändringarna behandlas i skolvärlden kan summeras så här: Det finns ett tydligt stöd för ämnesövergripande hållbarhets- och klimatundervisning i skolverksamhetens styrdokument samt gott om material och läromedel. Dessutom arbetar redan många skolor med frågorna, fast på olika sätt.

Och goda exempel finns att lära av och skala upp. Exempelvis genomförde Göteborgsregionen 2020 ett uppskattat klimatlyft för skolledare, pedagoger och elever. I Nya Zeeland finns ett klimatprogram för fjärdeklassare där vetenskap, aktivism och känslohantering står i centrum. 

Frågan finns också på flera myndigheters radar. Naturvårdsverket rekommenderar åtgärder för att rusta lärarna för att bemöta ungas engagemang i klimatfrågor, vilket lyfts i en utredning om Parisavtalet från i höstas.

Skolverket har redan nu ett uppdrag att stärka den ämnesövergripande undervisningen inom hållbar utveckling och har tagit fram utbildningsmoduler om hållbar utveckling, bland annat för skolledare. 

Trots detta kvarstår flera utmaningar. I dag har vi ingen gemensam bild av hur klimatundervisningen i svenska skolor genomförs i praktiken.

Undersökningar i åldersgruppen 12–18 år, visar att oro för klimatet och bristande framtidstro växer. Något som påverkar deras psykiska mående. Samtidigt saknas data och forskning om hur långt ner i åldrarna klimatoro går hos barn. 

Skolan saknar vidare – så vitt vi erfar – kunskap och konkreta verktyg för att hantera de känslor hos unga som kan uppkomma i samband med klimatundervisningen. Det kan bland annat handla om oro, rädsla och hopplöshet.

Här behöver lärarna stöd från både elevhälsa och skolledning, samt tid för kompetenshöjning om vad konkret som bidrar till minskad klimatångest och stärker välmående hos eleverna. 

Vår utgångspunkt är att vi måste möjliggöra för alla lärare att undervisa om klimatet på ett åldersanpassat och vetenskapligt förankrat sätt, som samtidigt stärker barns och ungas välmående, motståndskraft och engagemang. Skolorna måste också agera för att få ner utsläppen i den egna verksamheten, precis som alla andra samhällsaktörer.

Därför föreslår vi ett klimatlyft för alla Sveriges lärare – en nationell kompetenssatsning för att klimatrusta lärare, med fokus på grundskolan. I ett klimatlyft bör följande grundstenar ingå: 

  • Lärande. Se till att alla lärare får en god faktagrund att stå på gällande klimatförändringarna, den globala uppvärmningen och den ekologiska krisen, samt möjligheter till att uppdatera kunskaperna över tid. 
  • Mående. Rusta lärare för att lyfta fram och hantera barns och ungas känslor i samband med klimatundervisningen. Det är centralt för att skapa hopp, minska ensamhet och öka engagemanget. 
  • Handling. Utbilda lärare i hur skolan kan ta ett helhetsgrepp om klimatet med kollektiv handling i centrum. Att agera tillsammans med andra kan skapa framtidstro och handlingskraft hos elever. 

Ett sådant klimatlyft leder till ökad kunskap, kompetens och motivation hos lärare kring den senaste klimatforskningen, hur frågan kan behandlas ämnesövergripande, samt vilka verktyg som kan användas för att möta ungas känslor och engagemang för klimatet.

Det kan i sin tur bland annat bidra till förbättrad elevhälsa, minskad ensamhet, stärkt motståndskraft och ett ökat kollektivt engagemang hos elever. 

Skolor som arbetar aktivt med miljö och klimat bidrar både till både kommunala och nationella klimatmål och skickar dessutom signaler till det omkringliggande samhället om vikten av hållbar utveckling.

Till sist erbjuder ett klimatlyft också en unik möjlighet för Sverige att inspirera internationellt genom att genomföra en satsning som bidrar både till Parisavtalet (artikel 12 och Action for Climate Empowerment-agendan) och Agenda 2030 (delmål 4.7: Utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskap).

När samtliga samhällsinstanser i Sverige nu måste öka takten i omställningsarbetet, måste även skolan få fler verktyg för att bidra till förändringen. Engagemang är en nyckel till att hjälpa unga att hantera insikten om klimatkrisen. Tiden är kommen för ett klimatlyft i skolan.


Frida Berry Eklund, talesperson, Våra barns klimat
Jörg Hellkvist, aktiv i Parents for future
Andreas Magnusson, aktiv i Fridays for future
Leo Rudberg, ordförande för Fältbiologerna
Robin Holmberg, ordförande för PUSH Sverige


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen