SCA:s trädplantage är motsatsen till hållbart
35 samebyar, Fridays for future m fl: Importerade contortatallen är förödande för naturen och rennäringen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-09-24
DEBATT. Snön glittrar i träden. Renhjorden flyter sakta fram genom landskapet, efter välbekanta flyttstråk, som renen vandrat sedan inlandsisen smälte bort.
Plötsligt tornar en vägg av likformade barrträd, planterade i täta rader, upp sig framför renhjorden. En barriär av ett främmande trädslag som skär genom landskapet. Renarna viker åt sidan, renskötaren likaså, här kommer ingen igenom.
Snön har tryckt ner vissa av träden mot marken, på andra har toppen gått av. Som ett plockepinn breder plantagen ut sig, upp till flera kilometer på bredden och längden, tvärs över renbeteslandet.
Trädplantage planterade för utvinning av kortlivade och klimatskadliga produkter som bioenergi och engångsartiklar – och samtidigt ödeläggande för livet i skogen, och de som lever i och med skogen.
Här finns inget bete, ingen renlav på marken för renen att gräva efter i snön, ingen hänglav i träden.
Contortatallen växer inte naturligt i Sverige och klassas av Naturvårdsverket som en främmande art. Men Skogsstyrelsens data över contortatallplanteringen i Sverige visar på en nästan explosionsartad etablering sedan 1980-talet.
Det har nu blivit Sveriges tredje vanligaste barrträdslag.
Dessutom sprider sig contortan genom självföryngring utanför plantagen. Den har till och med hittats på kalfjället 820 meter över havet på Grönfjället i Härjedalen.
Även om planteringstakten av contorta gått ner de allra sista åren finns en stor oro att den fortsätter breda ut sig på grund av självspridningen.
Drygt 85 procent av contortatallen finns i renskötselområdet. Skogsvårdslagen förbjuder nämligen, med vissa enstaka undantag, contortatall söder om 60 breddgraden, renskötselområdet börjar strax norr om 61 breddgraden.
För renskötseln är contortatallen förödande, dels för att den bildar barriärer i landskapet som gör det nästan omöjligt att ta sig fram och dels för att renen inte finner mat för sin överlevnad där. Det stora barravfallet från de nedre grenarna gör att renlaven kvävs och försvinner.
Europas största privata skogsbolag, svenska SCA, är ansvariga för hälften av contortatallplantagen i Sverige. ”Mot en hållbar framtid” är skogsbolagets slogan, upptryckt på allt från bilar till reklamplanscher. Begreppet har kanske aldrig känts mer ihåligt.
Contortaplantage är totala motsatsen till hållbarhet, de utarmar inte bara en tusenårig samisk kultur utan utgör själva definitionen av en artfattig monokultur i ett allt mer sönderslitet ekosystem.
Bakom kostsamma pr-kampanjer om fossilfri energi och ett löfte om att det planteras fler träd än vad som avverkas, gömmer sig i själva verket kalavverkning av naturskog till förmån för enorma arealer trädplantage på urfolks traditionella marker.
Av contortatallen blir det inte möbler eller hus, det blir engångsartiklar och bioenergi som vid förbränningen eldar på klimatförändringarna.
Contortatall planteras efter att skogen kalavverkats. Anledningen till att tre av fyra rödlistade skogsarter minskar är enligt SLU omvandlingen av gamla skogar med lång kontinuitet, till så kallade produktionsskogar.
Utformningen av skogsbruket, där man använder kalhyggen och plantering, bedöms därför vara den faktor som har starkast negativ inverkan på skogens arter. Ett stort antal mykorrhizasvampar finns nu med på den svenska rödlistan över hotade och missgynnade arter. Några exempel är goliatmusseron, tallgråticka, smultronkantarell, rotfingersvamp och blå taggsvamp.
Många forskare beskriver den nutida takten på förlusten av liv på jorden som att vi är på väg in i den sjätte massutrotningen. Driven av processer som just avskogning och plantering av monokulturer vilka ersätter det ursprungliga skogsekosystemet.
Sedan 2017 råder nolltolerans mot contortatall i renskötselområdet, samtliga 44 samebyar som är medlemmar i Sámiid Riikkasearvi står enade i kravet. Ett krav som fullkomligt ignorerats av SCA.
Hur kommer det sig att ni inte respekterar oss samebyar när vi säger att markerna inte tål mer?
Samebyarnas bedömning av vad markerna kan bära är baserad på mångtusenårig kunskap och närvaro i dessa skogar.
Vi blir ofta tvungna att agera som "naturens väktare" eftersom ekosystemen inte kan tala för sig själva. Ekosystem är per definition ett komplext system som inte går att isolera i reservat eller små hänsynsytor mellan hyggen och trädplanteringar.
Det finns andra sätt att bedriva skogsbruk på. Det finns enorma arealer av tidigare kalavverkade ytor som behöver restaureras. Skötselåtgärder som behöver utföras för att bibehålla och öka andelen marklav och hänglav.
SCA, ni måste inte plantera Contortatall för att bedriva skogsbruk. Men ni måste börja respektera vår rätt att säga nej till skadliga intrång på våra renbetesmarker.
Göm er inte bakom en tandlös FSC-standard eller vackra ord om ömsesidighet och dialog.
För det första: sluta att anlägga contortaplantager. Och för det andra: återkom till undertecknande samebyar med en avvecklingsplan för all contorta på renbetesmarker.
Jonas Stinnerbom, Vilhelmina norra sameby
Inger-Helene Gråik, Jijnjevaerie sameby
Börje Stenlund, Malå sameby
Alf Martin Fjellgren, Mittådalens sameby
Anders-Erling Fjällås, Semisjaur-Njarg sameby
Olof Johannes Skum, Grans sameby
Arne Omma, Handölsdalen sameby
Jan-Erik Länta, Jåhkågasska sameby
Inger-Ann Omma, Vapstens sameby
Per-Jonas Parffa, Tuorpon sameby
Pär-Mikael Åhren, Ohredahke sameby
Magnus Andersson, Ran sameby
Stig Persson, Gällivare sameby
Jonas Stenberg, Västra Kikkejaur sameby
Patrik Lundgren, Östra Kikkejaur sameby
Peter Larsson, Maskaure sameby
Hans Holma, Muonio sameby
Birgitta Engrund Sohlberg, Vittangi sameby
Matti Blind Berg, Girjas sameby
Mikael Larsson, Pirttijärvi sameby
Nils Vasara-Hammare, Könkämä sameby
Nicklas Johansson, Tåssåsen sameby
Mathias Blind, Vilhelmina södra sameby
Peter Andersson, Idre sameby
Kjell-Ove Klemensson, Jovnevaerie sameby
Lars-Anders Baer, Luokta-Mávas sameby
Tomas Nutti, Svaipa sameby
Nils Aron Kristoffersson Kroik, Voernese
Rune Stokke, Udtja sameby
Niila Inga, Laevas sameby
Mikael Kuhmunen, Sirges sameby
Johan Jonsson, Mausjaur sameby
Per Nilsson, Njaarke sameby
Markus H Rensberg, Ruvhten Sijte
Lars-Ola Jannok, Baste sameb
Matti Blind Berg, ordförande, Sámiid riikkasearvi - Svenska Samernas Riksförbund
Åsa Larsson Blind, vice president, Samerådet
Sara-Elvira Kuhmunen, förbundsordförande, Sáminuorra
Sofia Jannok, artist och renägare i Luokta-Mávas sameby
Följande undertecknande understryker att berörda samebyar på intet sätt står ensamma i kravet om att contortatall måste avvecklas. I solidaritet:
Greta Thunberg, Fridays For Future Sverige
Lina Burnelius, projektledare och internationell koordinator, Skydda Skogen
Leo Rudberg, ordförande Fältbiologerna
Ellie Cijvat, sammankallande i bonde- och urfolksutskottet, Jordens Vänner.
Monica Boman, kontaktperson Nätverket Stoppa Preemraff
Robin Holmberg, ordförande PUSH Sverige
Robin Zachari, kanslichef på folkrörelsen Skiftet
Pia Björstrand, talesperson Klimataktion
Nora Lundblad, ordförande Naturskyddsföreningens länsförbund Jämtland-Härjedalen
Marcus Lidström, ordförande Naturskyddsföreningens länsförbund Norrbotten
Alex Brekke, generalsekreterare Amazon Watch Sverige
Annette Seldén, Swedish association for nature photographers
Jonas Bane, ordförande Klimatriksdagen
Dr. David Fopp, lektor, Stockholms Universitet
Peter Lindgren, jägmästare
Ida Daun, People for future
Roger Olsson, tf vd, Rewilding Sweden
Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen
Sebastian Kirppu, skogsbiolog
Stig-Olof Holm, universitetslektor i ekologi
Fridays For Future organiserar i dag protester för ett nytt hållbart skogsbruk som den första av höstens två globala skolstrejker för klimatet.
Samma dag arrangerar Fridays For Future-grupper stora klimatdemonstrationer världen över. Protesterna sker under parollen #UprootTheSystem i syfte att belysa kopplingen mellan klimatkrisen och sociala kriser.
I Sverige uppmärksammas kopplingen mellan samiska rättigheter och klimatkrisen genom protester mot skövlingen av hänglavsskogar och annan naturskog i Sápmi samt mot plantering av den främmande trädarten contortatall.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.