Sverige får inte vika en tum på öppenhet i EU
M-politiker: Mer frihandel och färre murar är vägen framåt när vi tar över som ordförandeland
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-10-04
DEBATT. Efter åtta år av socialdemokratiskt maktinnehav vädras nu morgonluft. I en tid av blodtörstig kriminalitet, explosionsartade elpriser och svagt ledarskap sker nu nödvändig förändring.
I januari tar Sverige över som ordförandeland och ska då under det kommande halvåret navigera EU framåt. Pandemin har utsatt oss för en av de största kriserna vi upplevt i modern tid.
Den ryska, oprovocerade, invasionen av Ukraina har blivit den största säkerhetspolitiska krisen i Europa sedan andra världskriget. Det har förändrat allt, och på kort tid.
EU måste bemöta det nya geopolitiska läget utan att vika sig en tum på vår öppenhet mot omvärlden.
Lägesbilden ger protektionismens vänner allt större utrymme och gehör i ett EU utan Storbritannien. Sverige som frihandelsnation måste stå upp för den rättvisa och regelbaserade handeln.
När europeiska länder i högre grad signalerar en hemvändarpolitik som prioriterar handelsförsvarsstrategier, att kapa globala värdekedjor och att med politiska beslut plocka hem produktion skapas en isolering av Europa som är farlig för svenska företag och svensk konkurrenskraft.
Det är genom frihandel vi ökar vårt välstånd. Socialdemokraternas blygsamma resultat i frihandelsfrågorna är beklagansvärd och riskerar framtida svenska exportmöjligheter.
Handeln utmanas av protektionism, trångsynthet och mer regelkrångel. Då kan vi inte sitta på läktaren och titta på. En ny regering behöver fokusera på tillväxt och konkurrenskraft, och axla ansvaret nu, precis som vi gjorde senast Sverige var ordförandeland.
EU ska vara ett globalt föredöme och förhandla fram frihandelsavtal med länder från alla världens hörn. Nya frihandelsavtal är ett viktigt sätt att diversifiera handelskedjorna, och därmed stärka EU:s motståndskraft i att undvika framtida kriser.
Det är därför glädjande att efter fyra års förhandlingar har EU och Nya Zeeland slutit ett frihandelsavtal. När avtalet behandlats av Europaparlamentet och medlemsstaterna väntar nya möjligheter för export, tillväxt och investeringar inom en rad viktiga marknader.
Det är dock inte tillräckligt. Att EU mer än halvvägs in i mandatperioden i princip bara godkänt ett avtal, med Vietnam, är oroväckande.
Flera frihandelsavtal ligger i dag på vänt och EU bör omgående ta tag i eftersläpningarna och trycka på i förhandlingarna med till exempel Australien, Chile och Mexiko.
Det är även dags att accelerera arbetet kring Mercosur-avtalet och nyttja tillfället som ges när Brasilien är mitt i ett presidentval och Sverige blir ordförandeland.
Avtalet kommer öppna upp en marknad på över 260 miljoner konsumenter – den femte största ekonomin utanför EU. Det innebär nya möjligheter för europeiska företag, arbetstillfällen, tillväxt och en stärkt välfärd.
Sveriges avstamp som ordförandeland kommer kunna förmå EU att stå upp mot frihandelskritikerna genom att anta en offensivare roll, där EU också måste ta på sig ledartröjan i reformeringen av Världshandelsorganisations (WTO) kärnverksamhet så att organisationen moderniseras och fortsatt kan möta utmaningarna vi står inför.
I en utmanad internationell ordning, hemvändarpolitik och med ett lamslaget WTO, har handelns roll i världen infekterats.
Sverige är ett frihandelsland, och handel är ett av EU:s mest effektiva och kraftfulla verktyg för att påverka omvärlden. Svenska företag, och i förlängningen svensk välfärd, gynnas av ett öppet handelsklimat.
Jörgen Warborn, EU-parlamentariker i handelsutskottet (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.