Politiker, det är dags att agera mot rasismen
Debattören: I stället målar ni upp rasifierade svenskar som ett problem
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-03-21
DEBATT. I dag är den internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering. Dagen inrättades år 1966, och trots att mer än femtio år har gått sedan dess kan vi i Afrosvenskarnas riksorganisation konstatera att målet är långt ifrån uppnått.
Genomsnittslönen för en vit svensk med treårig eftergymnasial utbildning är i genomsnitt 50 procent högre än den för en svenskfödd afrosvensk med motsvarande utbildning. Den genomsnittsliga ekonomiska standarden för en afrosvensk familj är 64 procent av den för en vit familj.
FN:s kommitté för övervakning rasdiskrimineringskonventionen har återkommande kritiserat Sverige för att inte leva upp till konventionen.
Kritiken har bland annat bestått i att det sällan är någon ställs inför rätta för rasistiska hatbrott, åtgärderna för att säkra samers rättigheter som urfolk är otillräckliga, och att det saknas jämlikhetsdata – frivilligt insamlande av anonymiserad självidentifierad data för att kunna föra statistik över rasism.
Den 5 januari i år skickade regeringen sin senaste rapport till FN om vilka åtgärder mot rasdiskriminering den genomfört.
Vi menar att det regeringen beskriver är långt ifrån tillräckligt för att motarbeta rasdiskriminering eftersom åtgärderna saknar ett rättighets- och jämlikhetsperspektiv.
Detta trots att regeringen själv i den nationella handlingsplanen mot rasism beskriver rasismen som strukturell och att den begränsar människors tillgång till rättigheter och möjligheter.
Med anledning av det släpper vi i dag, den 21 mars, en alternativ rapport där vi pekar på de områden arbetet brister.
I sin rapport anför regeringen att SCB, understrukit att man inte säkert kan veta hur stor del av ojämlikheten i det svenska samhället som beror på rasism.
Vi håller med i det avseendet att avsaknaden av jämlikhetsdata omöjliggör en djupare analys av hur rasism påverkar utfall på en mängd områden, allt från arbets- och bostadsmarknad till hälsoutfall, valdeltagande och våldsutsatthet.
Därför understryker vi i vår skuggrapport särskilt vikten av att omgående införa insamling av jämlikhetsdata – först när vi till fullo kartlagt diskrimineringens omfattning och utbredning, kan riktade åtgärder vidtas med tillräckligt avsatta resurser.
Det svenska jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att utforma samhället och sina egna liv. När riksdagen antog det 1994 beslöts samtidigt att all offentlig invididbaserad statistik ska vara könsuppdelad så att arbetet mot målet kan följas upp.
I vår rapport rekommenderar vi också kommittén att uppmana Sveriges regering att uttryckligen erkänna att människor av afrikansk härkomst är särskilt utsatta för rasdiskriminering och därför har rätt till särskilda åtgärder, som individer och som kollektiv, för att främja och fullt skydda deras mänskliga rättigheter.
Regeringen rapporterar att över 1 000 anmälningar inkom till DO år 2021, endast avseende diskrimineringsgrunden etnicitet.
Vad som inte tagits med i rapporten är att rättsväsendet samma år endast fann att diskriminering på basen av etnicitet hade ägt rum i tre fall, enligt en sammanställning på DO:s hemsida.
Kostnaden för att driva ett diskrimineringsmål är ett demokratiskt problem, där den som förlorar (i fall som ofta har anmärkningsvärt höga beviskrav) måste betala hela rättegångskostnaden. Medborgare har alltså inte möjlighet att själva tillse att lagen efterföljs, utöver de tre fall per år som DO driver.
Vi vill se reglerna om rättegångskostnader inom ramen för diskrimineringsmål ändras så att den som driver ett diskrimineringsmål ska betala motpartens kostnader endast om det är uppenbart att det inte har förelegat skäl att få saken prövad.
Ovanstående är bara ett urval av de områden där vi menar att Sveriges antirasistiska arbete brister. Vi rekommenderar alla som intresserar sig för ämnet att läsa vår alternativa rapport.
I en tid där allt större utrymme ges åt en politik som framställer rasifierade svenskar som ett problem, som helst ska bort från den svenska samhällskroppen är det viktigare än någonsin att slå vakt om de demokratiska rättigheterna och alla människors lika värde.
Vi i Afrosvenskarnas riksorganisation uppmanar å det bestämdaste Sveriges regering att kartlägga, erkänna och vidta akuta åtgärder mot rasdiskrimineringen i Sverige. Politiker: Om ni inte vill att Sverige ska beskrivas som ett bakåtsträvande och ojämlikt land i morgondagens historieböcker behöver ni agera nu.
Marie Cham, ordförande, Afrosvenskarnas riksorganisation
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.