Så minskar vi hoten mot journalisterna

Debattören: Polisen lägger ned – trots att bevis finns

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-09-21

Jonas Nordling ger tre förslag för att minska hoten mot journalister: För den journalist som polisanmäler ett hot till en polisstation ute i landet är det mer eller mindre lotteri om utredningen sköts bra eller dåligt. Tyvärr verkar lotteriet mest innehålla nitlotter.

DEBATT. Regeringen presenterade i somras en handlingsplan mot hot och hat - ”Till det fria ordets försvar - åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer”.

Tyvärr räcker inte åtgärderna i handlingsplanen för att lösa dagens akuta problem med hot mot journalister.

Bland de mer konkreta förslagen finns ett uppdrag till Linnéuniversitetet/FOJO, att ta fram kompetenshöjande insatser, samt att upprätta en kunskapsbank och utveckla en tjänst med råd och stöd för journalister. Brottsoffermyndigheten och Brottsofferjouren får också i uppdrag att ta fram material och stötta personer som hotas. Det finns också en ambition att följa Polismyndighetens arbete närmare.

Handlingsplanen är klar och åtgärderna kommer att sättas i verket. Men det behövs mer för att minska hoten mot journalister.

Här är tre förslag på ytterligare åtgärder:

Inrätta demokrati- och hatbrottsgrupper hos polisen i hela landet

I dag finns det så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Det finns speciella resurser hos Polisen för att hantera bland annat hot mot journalister, samt kompetens och förståelse för journalisters utsatthet och hotbild.

Men för den journalist som polisanmäler ett hot till en polisstation ute i landet är det mer eller mindre lotteri om utredningen sköts bra eller dåligt. Tyvärr verkar lotteriet mest innehålla nitlotter.

Journalister på Eskilstuna-Kuriren mottog under 2016 hundratals hot, många polisanmäldes. Men ingen polisanmälan har lett till åtal. Alla förundersökningar är nedlagda, trots att det finns inspelningar och vittnen.

Demokrati- och hatbrottsgrupper på fler platser i landet skulle förbättra utredningsmöjligheterna. Och förhoppningsvis skulle det leda till fler fällande domar, vilket är en nyckel till att få stopp på hoten.

Öka det straffrättsliga skyddet för journalister

Regeringens handlingsplan innehåller en utredning som ska se över möjligheten till ett förstärkt straffrättsligt skydd för förtroendevalda. På samma sätt borde regeringen se över möjligheterna att ge journalister ett utökat straffrättsligt skydd. Detta var ett behov som lyftes fram i Medieutredningen och förslaget återfinns även i en MSB-rapport från 2016.

Juridiken ska inte underskattas. Ett ökat straffrättsligt skydd är en tydlig signal till de som begår brotten och kan förhoppningsvis göra att fler lagförs.

Uppdatera arbetsmiljöföreskriften om våld och hot i arbetsmiljön

Den arbetsmiljöföreskrift som finns om våld och hot i arbetsmiljön är från 1993. Den är bra och kunde användas mer, men fokuserar tydligt på hot som var i blickfånget på 90-talet, till exempel rån.

Den tar inte alls upp hat via nätet i form av trakasserier - händelser som var och en för sig inte framstår som något stort problem men som sammantaget har en stor negativ inverkan på arbetsmiljön.

Trakasserier via nätet påverkar journalister även utanför arbetstid. Det är också något som i hög grad drabbar frilansar. En översyn av föreskriften från 1993 utifrån dagens digitala värld måste göras.

Vi fokuserar på att stoppa ökningen av hot mot våra medlemmar, men ingen ska behöva utsättas för hot och trakasserier i sitt arbete. 

Det här tre konkreta åtgärderna kan på sikt öka tryggheten för journalister. Kulturdepartementet har visat en vilja att prioritera frågan, men mycket återstår att göra.

Frågan är för viktig och akut för att vi ska kunna luta oss tillbaka nu.


Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.