Höj pensionsåldern – i Sveriges riksdag
Debattören: Signalen i dag är att vi över 65 inte behövs längre
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-11-07
DEBATT. Den åldrande befolkningen lyfts ofta fram som en av västvärldens största utmaningar. Frågor om hur vi ska klara försörjning, jobb, vård och omsorg med ett växande antal äldre får stort utrymme i debatten – med all rätt.
Men det är bara ena sidan av myntet av den demografiska utveckling vi förutser.
Den andra sidan av myntet är att allt fler seniorer, som dessutom har god hälsa långt upp i åren, är en stor potential för samhället.
För den enskilde är behovet av att vara efterfrågad och synliggjord avgörande för ett bra liv.
På arbetsmarknaden skapar regelverk och föråldrade attityder hinder för personer över 65 att vara med och bidra med kompetens och erfarenhet. Detta trots att många vill jobba längre – en undersökning bland SPF Seniorernas medlemmar visar att 43 procent var villiga att jobba även efter 67 år.
Vi på SPF Seniorerna välkomnar den debatt som nu förs om hur vi kan öppna arbetsmarknaden även för seniorer!
I landets högsta beslutande församling, Sveriges riksdag, är den seniora erfarenheten och mångfalden skrämmande låg.
Personer över 65 år utgör i dag en fjärdedel av väljarna. Men bara 2,6 procent av de riksdagsledamöter som valdes in i riksdagen 2014 var seniorer. Underskottet på seniorer i landets högsta beslutande församling är under all kritik och får en rad negativa konsekvenser:
Den erfarenhet som seniorer besitter tas inte tillvara. Den som har fyllt 65 har perspektiv på förändringar i samhället och har personlig erfarenhet från många av de viktiga politikområdena, som skola, vård och omsorg.
Vi missar att ta vara på en vilja till samhällsengagemang och förmåga att delta i samhällsdebatten och i beslutande församlingar. Medellivslängden beräknas år 2030 vara 86 år för kvinnor och 83 år för män. Många är friska och aktiva långt upp i åren.
Genom den låga representativiteten i riksdagen skickas en signal till det omgivande samhället att den som fyllt 65 inte är efterfrågad.
När seniorers erfarenheter inte värdesätts fullt ut och inte tas tillvara riskerar vi att få ett ensidigt samhälle, i stället för ett mångsidigt. Genom att inte nyttja en stor del av befolkningen förlorar vi inte bara kompetens utan många av de som utgör vårt kollektiva minne. Det senare är inte minst viktigt i en tid när historielöshet breder ut sig.
Den extremt låga representativiteten av en så stor väljargrupp skapar ett demokratiskt underskott som är oacceptabelt.
Seniorers representation handlar inte om att äldre krävs för att driva äldrefrågor. Däremot är det centralt att en viktig grupp i samhället inte stängs ute från beslutande församlingar.
Om ett knappt år är det val till riksdag, landsting och kommun igen. Inför det fastställer varje parti listor över sina valbara kandidater. Siffror från valet 2014 visar att även om det finns många seniora kandidater på listorna så är det få som ges en realistisk chans att komma in i våra folkvalda församlingar.
Trots att seniorer utgjorde 13,5 procent av riksdagskandidaterna var bara 2,6 procent av de valda ledamöterna 65 år eller äldre.
Vi på SPF Seniorerna uppmanar nu de politiska partierna att sätta fler 65-plussare högt upp på riksdagslistorna med en realistisk chans att väljas!
Vi kommer under tiden fram till att listorna sätts, granska och uppmärksamma hur partierna jobbar för att få in fler seniorer på valbar plats i riksdag, kommun och landsting.
Därefter kommer vi att uppmana våra medlemmar att kryssa seniora kandidater innan valsedeln läggs i urnan.
Det är dags att höja pensionsåldern i riksdagen!
Eva Eriksson
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.