”Söta” bilderna på ditt barn kan vara ett brott

Debattören: Hur beter vi vuxna oss egentligen?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-04-11

Långt ifrån alla föräldrar är medvetna om att de riskerar att begå ett brott när de lägger ut bilder på sina barn till allmän beskådan. Men vi vuxna har ansvar att veta att information som delas utom kontroll kan få konsekvenser, skriver Caroline Engvall.

DEBATT. Mobilfilmen på ett av Sveriges största Instagramkonton föreställer en liten flicka i förskoleåldern som snubblar på sina egna skosnören, faller platt på vardagsrumsgolvet och börjar gråta.

Kommentarsfältet fylls av skrattemojis, många kommer från kända svenska influencers.

En annan film visar en pojke, ungefär tre år, som håller sin nyfödda lillasyster första gången. Ögonen är panikslagna, pojken skriker ”jag vill inte!”. Den vuxna som filmar hörs skratta men slutar inte filma.

Instagramkontot har 760 000 följare.

Många vuxna skickar in egna filmer på sina barn för att andra ska skratta åt bebisar som grimaserar åt en tugga citron eller storebror som knuffar lillebror utför en slänt så han ramlar och slår sig.

Ett av de senaste inläggen med ett litet barn som har chokladbollssmet runt munnen och av sin pappa uppmuntras att skämta med sin mamma att det är bajs har 2 419 påhejande kommentarer.

I dag växer en väldokumenterad generation upp. Deras ultraljudsbilder publicerades på föräldrarnas sociala medier redan innan barnen föddes och så fortsätter det.

Förlossningen. Första stegen. Första tappade tanden. ”Le mot kameran nu, lilla vän.”

Fenomenet kallas sharenting, ett ord som är en mix av de engelska orden share (dela) och parenting (föräldraskap) och i helgen släpptes rapporten ”Juridiken bakom sharenting” från Institutet för juridik och internet (IJI) och Statens medieråd.

I de allra flesta fall är det lagligt att publicera bilder på sina barn. Men rapporten visar också en annan sida – den hur vi vuxna begår integritetskränkande handlingar mot våra barn för att få likes, sympati eller väcka reaktioner.

Just nu finns till exempel en Youtube-trend där vuxna kastar mat i ansiktet på spädbarn för att få fram en effekt.

I Sverige tillämpas lagen olaga integritetsintrång sedan 2018. Den syftar till att skydda personer från att integritetskänsliga uppgifter och bilder sprids.

Högsta domstolen har i ett avgörande till exempel konstaterat att en bild som spreds på Instagram och som föreställde en pojke som hängde över en toalettsits påtagligt berusad och efter att nyss ha kräkts utgjorde ett olaga integritetsintrång.

Kränkningen förstärktes av att folk skrivit nedsättande kommentar vid bilden och att pojken kunde identifierats.

I USA stängde Youtube nyligen ner ett stort konto som gick ut på att föräldrar skrämmer och förnedrar barn för att de ska gråta på film.

Droppen blev när föräldrarna lurade barnen att de spillt bläck över hela sovrummet. Inför kameran skällde och skrek föräldrarna på sina barn, som började gråta och fick panik.

Strax därpå syns hur föräldrarna skrattar och säger att allt var ett skämt. Barnen tittar rödgråtna och skamsna ner i golvet.

Kontot stängdes ner men filmerna finns fortfarande ute på att få tag på på internet.

Rapporten från Statens medieråd konstaterar att långt ifrån alla föräldrar är medvetna om att de riskerar att begå ett brott när de lägger ut bilder till allmän beskådan på barn som är nakna, kräks eller gråter.

En del vuxna delar bilder på sina barn i sjukhusmiljöer eller andra utsatta situationer.

Andra skriver desperata inlägg i Facebookgrupper om brott som barnet begått eller utsatts för. Kanske för att få stöd eller skriva av sig.

Men vi vuxna har ansvar att veta att information som delas utom kontroll kan få konsekvenser för barn när innehållet aldrig kan tas tillbaka eller raderas från nätet.

Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020. Artikel 16 säger att barn har rätt till ett privatliv. Alla barn – vilken ålder det än gäller – har rätt att slippa bli publikt exponerade på nätet. 

Vi vuxna pratar ibland om att vi behöver lära barnen att bete sig ordentligt på nätet – men jag vill också ställa frågan: hur vi beter oss själva mot de som är särskilt utsatta i samhället, nämligen våra barn?


Caroline Engvall, journalist och författare specialiserad på brott mot barn på nätet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.