Våra poliser ska känna sig trygga på jobbet
Replik från Mikael Damberg om bristande respekt för polisanställda
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-03-04 | Publicerad 2021-03-03
REPLIK. Polisanställda och andra yrkesgrupper som företräder brottsbekämpande myndigheter, demokratiska institutioner, och andra samhällsbärande funktioner ska känna sig trygga på jobbet.
På den här debattsidan skriver rikspolischef Anders Thornberg och Polisförbundets ordförande Lena Nitz om vikten av att poliser har ett starkt medarbetarskydd.
Som inrikesminister och ansvarig för polisen är jag den första att hålla med. Hot, våld och trakasserier ska aldrig accepteras.
Thornberg och Nitz artikel är angelägen och viktig. Repliker och scener ur SVT:s ”Tunna blå linjen” känns igen från möten med polisanställda runt om i Sverige.
Vi som är satta att leda demokratiska institutioner och brottsbekämpande myndigheter ska markera kraftigt när dess företrädare utsätts för hot, våld och trakasserier. Det handlar både om att skydda individen och i förlängningen om att skydda vår rättsstat och demokrati.
Regeringen har därför vidtagit ett antal åtgärder för att stärka medarbetarskyddet.
Först och främst handlar det om att ge poliser fler kollegor och bättre verktyg. En stark organisation står bättre rustad mot hot och otillbörlig påverkan. Polistillväxten pågår för fullt mot målet om 10 000 fler anställda till 2024. Vid årsskiftet var vi mer än halvvägs, myndigheten har aldrig haft så många anställda tidigare. Det gäller både poliser och civilanställda.
Att det blir fler poliser innebär en högre närvaro såväl i utsatta områden som i glesbygd. Det bidrar till ökad trygghet i samhället men bidrar också till en ökad trygghet för poliserna själva.
Utöver att stärka Polismyndigheten i grunden har en hel del gjorts för att stärka skyddet för blåljusyrken. Bland annat:
- Ett nytt brott har införts, sabotage mot blåljusverksamhet. Det gör det straffbart att angripa eller störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet.
- Skärpt straffskala för grovt våld eller hot mot tjänsteman. Minimistraffet för grovt olaga hot har höjts från fängelse i sex månader till nio månader. Även det straffbara området för olaga hot har ändrats på så sätt att det nu omfattar hot med fler typer av brottsliga gärningar.
- En utredning har tillsatts som bland annat ska ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd bör utformas. Redovisning ska ske senast den 12 november i år.
- Polisen har fått utökade möjligheter att kroppsvisitera förhörspersoner i polisens lokaler, detta bland annat för att medarbetarskyddet ska stärkas.
- Ändrade regler om tjänstekort är införda. Ändringarna hade efterfrågats av Polismyndigheten för att polisers utsatthet ska minska.
Det är även bra och viktigt att Polismyndigheten tar sitt arbetsgivaransvar på allvar och själva agerar för att stärka skyddet för medarbetarna.
Till exempel genom att inrätta en säkerhetsavdelning och tillsätta en säkerhetschef, därtill har arbetsmiljöarbetet på regeringens uppdrag intensifierats i Polismyndigheten och 50 miljoner om året avsätts till att stärka den fysiska säkerheten.
Mycket görs för att stärka skyddet för de som försvarar vår demokrati, rättsstat och alla medborgare varje dag, både genom politiska beslut och samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer.
Regeringen har stora förväntningar på att arbetsgivaren tar de här frågorna på största allvar och välkomnar såväl en bred debatt om frågan med flera aktörer i samhället, som ytterligare förslag kring hur skyddet för olika verksamheters medarbetare kan utvecklas.
Mikael Damberg, inrikesminister (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.