Mejla

Nina Campioni

Aktiverar vi sönder våra barn?

Nina Campioni: Det ligger något i mejlskrivarens åsikt

Publicerad:
Uppdaterad:
Nina Campioni frågar sig hur det kommer sig att barn måste ha en massa aktiviteter.
Foto: TT
Nina Campioni frågar sig hur det kommer sig att barn måste ha en massa aktiviteter.

FAMILY

Vi föräldrar signar upp våra barn på massor av aktiviteter som någon slags alternativ till barnpassning.

Vad har hänt? Tror vi inte att de klarar av att leka själva?

“Ut med ungarna, släpp kontrollen. Jag vet ingen som dog, knappt någon som skadade sig. Vad håller ni på med? Förstör era barn?”. Jag fick mejlet av en läsare efter min förra text som upprört klagade på att klubbidrotten för barn har blivit en klassfråga. Det är på tok för dyrt. Vem fan ska ha råd? Texten gav otrolig respons, jag har fortfarande flera hundra mail som jag inte hunnit svara på. De flesta håller med mig. En del är av annan insikt. Många sätter pekfingret mot föräldrarna och citatet ovan tyckte jag var särskilt intressant. 

När jag var barn så spelade jag klubbfotboll men inte bara. Det var kanske organiserad träning en gång i veckan. Resten av alla veckodagar spelade jag fotboll på ängen, hoppade hopprep på gatan, lekte sjörövare i skogen, spelade bandy på skolans gård efter skolslut. Vi barn var alltid ute. Alltid. Och var det någon förälder med som kollade så att allt gick okej till. Hahaha. Aldrig. 

Så det ligger något väldigt viktigt i mejlskrivarens åsikt. Vad gör vi med våra barn? Aktiverar vi sönder dem?  Förstör vi dem genom att övervaka dem hela tiden, antingen själva eller i idrottsklubbars regi. Jag ser aldrig några barn vara ute själva och leka och då bor jag ändå både vid en skog, en lekpark och en liten fotbollsplan. Vad har hänt? Tror vi inte att de klarar av att leka själva?

En del i boven har säkert den tekniska utvecklingen. Barnen spelar Roblox, Minecraft och annan skit (förlåt den yngre generationen jag menar förstås otroligt fantastiska spel) möjligen kan de komma ut på en promenad genom Pokémon Go. Men det kan ju inte bara vara den enda förklaringen för jag har svårt att se en enda familj som tillåter sina barn sitta med näsan i Ipaden 24/7. Eller? 

Så den andra elakingen i dramat tror jag är föräldrars oftast väldigt obefogad oro och föräldrars trötthet. 

För visst är vi trötta, det är man som småbarnsförälder - men är vi tröttare än nödvändigt? Kanske. Kanske har drömmen om självförverkligande, den stressade jakten på egentid, driften av individualism gjort att vi tappar tråden kring saker som vi ofta anger som det ”viktigaste i våra liv”. Barnen. För som en mejlskrivare skrev så ”ställde föräldrar förr upp med massa tid för att spola isar, fixa tvätt av kläder, vara tränare, vara lagledare, ordna med skjutsar och assistera på matcher och turneringar. Nuförtiden, jag är själv där, vill medelklassen förverkliga sig själva och ha egen tid. Och resultatet? Ja det ser du nu själv.”

Kanske ligger det en hel del i det. Vi föräldrar signar upp våra barn på massor av aktiviteter och betalar massor av pengar för det som någon slags alternativ till barnpassning i stället för att välja en eller två aktiviteter och engagera sig i tillsammans. Jag är själv tränare. För att jag vill. Jag vill ju vara där när dottern utvecklas, när hon gör mål, när hon utmanas, ibland misslyckas eller blir ledsen. Jag vill inte stå utanför en lokal och vänta och lyssna på poddar. Jag vill se, höra, vara med! 

Och det där med oron då? Varför måste vara barn vara övervakade exakt hela tiden? Vad det är vi är rädda för? Ja, jo det vet jag svaret på, vi är rädda för allt. Vi är föräldrar, det hör till. Jag bär också på den avgrundsdjupa oron för att något hemskt ska ske, den är ständigt är närvarande som ett tryck över bröstet. Vi har nog alla någon gång önskat oss ett inopererat chip i våra barn så vi alltid, alltid kan veta vart de är. Men om man ställer oron i paritet med rimligheten? Och sannolikheten. Hur ofta sker det de facto något när barnen leker, spelar basket, utforskar skogen på egen hand med sina vänner? 

Förutom att ta hand om sina barn, så hör det också till föräldrars uppgift att förbereda dem för att ta sig an världen. Och hur mycket det än tar emot så måste vi ibland släppa taget och släppa våra barn fria. Och som om ett svingat trollspö så har du själv lite egentid alldeles gratis.


  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!

Publicerad:

LÄS VIDARE

Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Krönikor, läsarhistorier och experternas tips relaterade till föräldraskap och barn.

MER OM FAMILY