Kvinnor får betygsätta sin förlossning – kritiserar Irene Svenonius
Svarar på kritiken
Publicerad 2021-11-20
Anne-Li ville inte betygsätta sin förlossning då hon inte ville ge barnmorskorna ett dåligt omdöme.
Hon är en av flera som kritiserar betygsystemet – för att det inte alls speglar en sann bild av förlossningsvården.
– Det kändes fel att säga till dem att ”det här sög”, säger hon.
I tisdags samlades hundratals kvinnor utanför landstingshuset i Stockholm för att demonstrera för bättre arbetsvillkor för barnmorskor och för en förändring i förlossningsvården. På plats var Stockholms finansregionråd Iréne Svenonius (M) som är ytterst ansvarig för vården i regionen. Hon fick motta en protestlisa med 90 000 namnunderskrifter. I samband med det höll hon tal för demonstranterna – och möttes av burop.
– Ser vi till brukarundersökningar från mammor då är det oerhörd hög kvalitet, man är nöjd med sin verksamhet, sa hon.
Under en frågestund på sitt Instagramkonto har hon också sagt att förlossningsvården i Stockholm har en ökad nöjdhet bland de födande.
I sociala medier har flera höjt sina röster mot hur undersökningarna utförs, som ska visa på nöjdheten: Att kvinnor får ge betyg på sin förlossning höga på smärtstillande, att de ger ett bra betyg av tacksamhet för att ha sin bebis i famnen – fast de egentligen inte tycker att förlossningen var en särskilt bra upplevelse.
Betygsystemet innebär att den som fött får skatta sin förlossning på en skala 1–10. Ofta är det en barnmorska som ställer frågan. Syftet är att fånga upp de som inte är nöjda med sin förlossning. Betygen förs in i journaler och registreras i Graviditetsregistret, som är ett nationellt kvalitetsregister.
– Det är ett jättegrovt mått att mäta nöjdheten på. Kvinnan får frågan någon dag efter att hon fått barn och det kan vara svårt att veta vad hon ska svara på – är det smärtan hon ska gradera eller är det personalens bemötande det handlar om? Ofta betygsätter man totalupplevelsen och då är det vanligt att kvinnan är nöjd då hon kanske från början inte trodde att hon skulle få plats på förlossningen, eller trodde att hon skulle få en stor bristning eller hade en rädsla för att något skulle hända henne eller barnet, och så blev det inte så. Därför är det lätt att skatta högt, men siffran kan förändras senare när hon har landat, säger Eva Nordlund, ordförande för Barnmorskeförbundet.
Ville inte ge ett betyg
Anne-Li Lehnberg födde på Södersjukhuset i april 2020. Hon är politisk sekreterare för Vänsterpartiet i Region Uppsala, men uttalar sig som privatperson.
Tiden innan förlossningen var dramatisk. Anne-Lis son hade sin navelsträng runt halsen och hans hjärtljud gick upp och ner. Ingen läkare tog sig tiden att berätta vad det innebar, eller att svara på hennes frågor.
– Det gjorde mig orolig. Jag vet inte om det var på grund av tidsbrist eller missriktad välvilja.
Förlossningen slutade med att hon fick föda akut med sugklocka.
– Jag hade mått mycket bättre om jag hade känt att personalen haft tid för mig och om de hade kunnat förklara vad som hände. Hjärtljuden gick upp och ner i tolv timmar innan förlossningen, då fanns det tid att förklara. Om de även berättat vad det innebär att föda med sugklocka hade det gjort att jag hade varit mindre rädd och mer förberedd. Jag försökte ställa frågor till läkarna men fick inga riktiga svar, det kändes väldigt respektlöst.
Efter fick hon frågan om att skatta sin förlossning. Hon ville ge ett lågt betyg men valde att inte göra det. En anledning var att hon inte ville ge det till barnmorskorna, som hon var nöjd med.
– Det kändes fel att säga till dem att ”det här sög”.
Anne-Li upplevde dessutom att det fanns en förväntan om att man skulle vara nöjd med förlossningen.
En annan anledning var att hon inte orkade prata om sin förlossning. Hon kände att hon skulle börja gråta om hon gav ett dåligt betyg och var tvungen att svara på frågor.
– Barnmorskan berättade att de gör undersökningen för att fånga upp de som fött som mår dåligt. Men om man inte vill svara på frågor kan det också vara ett svar.
Anne-Li fick aldrig frågan igen, varken på återbesök på sjukhuset eller mödravårdscentralen. I efterhand hade hon gett 2 av 10. Hon önskar att de fångat upp henne senare och hon tycker att man ställer frågan för nära inpå förlossningen.
– Det är lättare om man fått tänka efter lite. För den som har haft en positiv förlossning är det lättare att ge ett direkt svar, att vi som inte vill berätta om vår förlossning inte räknas med i statistiken blir missvisande.
”Varför är vi i krisen om vi har fina siffror?”
Sedan december 2020 kan gravida och nyblivna mammor svara på Gravidenkäten, som upprättats av SKR (Sveriges kommuner och regioner). Den går att hitta på 1177. Gravida och nyblivna mammor får svara på frågor om vården under graviditeten, förlossningen och tiden efter.
– Man gör en sista uppföljning ett år efter förlossningen, och då kan siffran man satte från början förändrats. Av det vi sett visar enkäten goda resultat. Men det finns delar inom förlossningsvården där man inte är nöjd, framför allt med eftervården, säger Eva Nordlund.
Vad säger du om att Irene Svenonius använder sig av brukarundersökningarna som grund när hon säger förlossningsvården håller hög kvalitet?
– Ja, det kanske är många som tycker att förlossningen är bra men vi måste tänka på de som inte tycker det, på de som skattar sig lägre på skalorna. Varför är vi i den här krisen om vi nu har så fina siffror? Det här har varit en problematik som pågått i flera år, barnmorskor vänder ut och in på sig själva för att kunna göra sitt jobb. Betygssystemet är bara ett bevis på vad det kostat barnmorskor att kunna ge födande en så bra förlossning som möjligt och att kvinnor är ganska glada över att de tagit sig igenom det. Jag tycker man ska lyssna på kvinnorna som föder barn och på barnmorskorna – lyssna på hur det verkligen är, säger hon.
Irene Svenonius (M) svarar på kritiken via sms från hennes pressekreterare. Enligt henne är det endast resultatet från Gravidenkäten hon syftar på när hon pratar om nöjdhet. I Stockholm har den skickats ut till 26 317 kvinnor, av dem har 15 127 svarat. Sammanlagt var det 28 000 förlossningar i Region Stockholm förra året.
– Graviditetsenkäten som görs i vecka 25, åtta veckor och ett år efter förlossningen visar att kvinnor är väldigt trygga och nöjda med sin förlossning. Vi ser i andra mätningar att förlossningsskadorna minskar, fler får föda på sin först valda klinik och vi har få hänvisningar till andra regioner. Detta har vårdens medarbetare klarat trots en för dålig arbetsmiljö, men det ska vi nu åtgärda med en satsning på över en halv miljard på tre år, säger Irene Svenonius.
