Publicerad:
Uppdaterad:

Gravid

presenteras av

Förlossningsskador: Då ska du söka vård

Läkaren Ida berättar om symptomen du ska ha koll på

Av: Malin Wigen

Publicerad:
Uppdaterad:

De kvinnor som föder barn för första gången drabbas ofta av någon slags skada.

Men få får riktigt allvarliga skador och de flesta blir helt återställda.

Det säger läkaren Ida Bergman som forskar inom ämnet förlossningsskador.

Ida Bergman är gynekolog och förlossningsläkare på Kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm. Hon forskar inom ämnet förlossningsskador vid Karolinska Institutet. Enligt henne är det väldigt vanligt att kvinnor får någon typ av bristning i samband med sin förlossning, framför allt när man föder sitt första barn.

– Det finns en svensk studie från 2002 där man studerade nästan 3000 kvinnor som födde barn i Sverige. Sju procent av förstföderskorna fick inte någon skada alls. Av omföderskorna var det en tredjedel som klarade sig utan en skada.

Ida Bergman är gynekolog och förlossningsläkare.
Ida Bergman är gynekolog och förlossningsläkare.

De är de vanligaste förlossningsskadorna

Det finns väldigt många olika typer av skador vid en förlossning. Man kan få små skrubbsår, det kan gå sönder i huden, blygläpparna och i slemhinnan. Det är skador som läker väldigt bra.

– Men det är muskelskadorna som vi egentligen menar när vi pratar om förlossningsskador.

Ungefär tio procent av förstföderskorna får skada på den stora bäckenbottenknipmuskeln, som kallas levatorn, som sitter längre in i slidan.

– Den skadan är väldigt svår att upptäcka när man undersöker kvinnan precis efter förlossningen.

De skador som sjukvårdspersonalen fokuserar på mest är de bristningar som uppstår i mellangården, området mellan slidan och ändtarmen. De bristningar som uppstår där delas upp i fyra olika allvarlighetsgrader.

– Den absolut vanligaste skadan hos förstföderskor kallar vi grad 2-bristning, vilket innebär att ungefär halva mellangården går av. Det innefattar muskler som håller slidöppningen sluten och som stöder tarmen.

Den allvarligaste skadan, en grad 3, eller 4-bristning, kallas för sfinkterruptur. Det innebär att ändtarmens muskel har skadats. Den skadan är dock ovanlig, enligt Ida Bergman. Riksgenomsnittet ligger på 2,8 procent.

Finns det något gemensamt för de kvinnor som drabbas, förutom att de är förstföderskor?

– Risken för skador ökar ju större barn man föder. Sen är det viktigt att det inte går för snabbt när barnet föds fram genom slidöppningen. Detta för att musklerna behöver lite tid för att tänja sig ordentligt. Där jag jobbar försöker vi utbilda personalen hela tiden i hur man förlöser så skonsamt som möjligt och andelen kvinnor som får en sfinkterskada har senaste åren kraftigt minskat tack vare alla utbildningsinsatser. Kvinnor som förlöses med sugklocka har en ökad risk för att få större bristningar.

Då ska man söka vård

Får du en infektion i din lagade bristning, vilket gör att det kan spricka upp igen, ska du söka vård direkt.

– Andra sådana symptom som man inte ska vänta med att söka vård för är om man skulle läcka avföring, eller om man inte kan kissa. Sådana symptom är anledning till akut kontakt med sjukvården.

Det som är viktigt att veta är att bäckenbotten och slidan har en enorm läkningsförmåga och att det händer mycket under det första året efter en förlossning. Exempelvis ska muskelskador läka ihop och bindväven ska dra ihop sig.

– Om man har symtom som på något sätt påverkar livskvaliteten efter att det gått cirka ett år och man har slutat helamma samt fått mensen tillbaka, så ska man söka vård. Då är det bra att få träffa en bäckenbottenkunnig och intresserad gynekolog för att få en bra bedömning.

Exempel på symptom man ska söka för om det gått ett år:

  • Om man läcker urin ofrivilligt, det vill säga urinkontinens

  • Om man har en känsla av att slidan är helt öppen och man har besvärande slidpruttar i samband med vardagliga aktiviteter

  • Om man har svårt att bajsa

  • Om man får ont vid samlag

Blir man helt återställd efter en förlossningsskada?

– Absolut kan man bli helt återställd. Det finns olika typer av besvär och skador, vi kan inte bota precis allt men väldigt mycket kan vi göra något åt. Majoriteten av kvinnor som föder barn får sin skada lagad och har inte besvär. Det är inte så att alla får bestående men efter en vaginal förlossning.

Foto: Deagreez / iStockphoto
Det går att bli helt återställd efter en förlossningsskada.

”Vi tar det här på fullaste allvar”

I sociala medier delar kvinnor berättelser om sina förlossningsskador för att bryta tabut, råder det ett tabu kring förlossningsskador anser du?

– Historiskt sätt har det absolut varit ett tabubelagt ämne. Att prata om inkontinens och framfall har varit skambelagt och många har inte vågat prata med sina nära eller sin läkare att man läcker eller har problem med samlag. Men tack vare alla dessa modiga kvinnor som vågar gå ut och dela med sig av sina historier så har vi ändå tagit ett jättekliv åt rätt håll, även om vi inte är i mål än. Många fler, åtminstone de jag möter, säger ifrån och accepterar inte att gå omkring med en sämre livskvalitet.

Dessutom ser Ida och hennes kollegor en ökad mängd remisser som kommer in. Kvinnor söker hjälp för sina problem i större utsträckning.

– Det som jag ändå vill påstå är att för oss som jobbar med kvinnohälsan finns det inget gällande underlivet som är skam, skuld eller tabu.

Vissa vittnar om att vården inte tar dem på allvar, vad tycker du om det?

– Jag hör många kvinnor som vittnar om att de känner sig negligerade och friskförklarade fast de har besvär. Jag tror att det handlar om att det fortfarande finns en del kunskapsluckor. Vi har de senaste decennierna haft full fokus på de allvarligare skadorna. Nu börjar forskningen komma ikapp och kunskapsluckorna börjar fyllas. Men sen är det först på senare tid som man börjat uppmärksamma grad 2-bristningar.

Ida och hennes forskningsgrupp publicerade nyligen den första studien där de undersökt behandlingen av grad 2-bristningar.

– Det har saknats kunskap om det här men det händer massor just nu vill jag påstå. Vi tar det här på fullaste allvar och under de senaste åren har vi satsat enormt på allt som har med förlossningsskador att göra. Hos oss har vi en dedikerad grupp medarbetare som lägger ned mycket tid på att det ska ske förändringar så snabbt som möjligt, både för hur man förebygger bristningar men också vad som sker i efterförloppet. Samtidig har bristningsregistret startats där vi äntligen systematiskt kan följa upp kvinnors besvär. 

Foto: Anders Ahlgren/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
”Det har saknats kunskap”.

Idas budskap till drabbade

I en artikel berättar en kvinna om sin förlossningsskada som hon haft i tio år som gör att hon läcker avföring. Ska man lära sig att leva med sin skada?

– Nej, det ska man inte behöva. Vissa skador kan vi behandla på ett effektivt sätt. Jag kan inte detaljerna kring den patienten i er artikel men läcker man avföring så finns det olika typer av behandlingsmöjligheter. Rör det sig om en skada eller symptom där vi kan erbjuda rehabilitering eller kirurgi så är det självklart absolut oacceptabelt att hon inte fått hjälp.

Har du något budskap till kvinnor som inte känner sig hjälpta?

– Fortsätt att söka vård. Förlossningsskador och bäckenbottenskirurgi är inget som alla gynekologer eller barnmorskor sysslar med i öppenvården. Det finns olika bäckenbottenscentrum, att få en remiss till ett sådant centrum för en bedömning ska man absolut ha rätt att få.

Fakta: Allvarlighetsgrader bristningar

Grad 1. Bristning i slidans slemhinna, mynning eller huden i mellangården, men inte i den underliggande vävnaden.

Grad 2. Bristning i slidans slemhinna, mynning samt i muskulaturen i mellangården.

Grad 3. Bristning i muskulaturen i bäckenbotten samt i både ändtarmens yttre och inre slutmuskel (sfinkter)

Grad 4: Bristning i muskulaturen i bäckenbotten och i ändtarmens yttre och inre slutmuskel samt i tarmväggen.


  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!

Publicerad:

LÄS VIDARE

Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Krönikor, läsarhistorier och experternas tips relaterade till föräldraskap och barn.

Publicerad:

MER OM FAMILY