Svea, 2, fastnade i kruka
Räddningstjänsten fick rycka ut
Publicerad 2022-11-19
Svea hoppade ner i krukan, och kom inte loss.
Hon var helt slut efter händelsen, men inte avskräckt.
– När hennes pappa kom hem så tänkte hon hoppa in i nästa kruka, säger mamman Marika.
Det var i måndags eftermiddag Svea, 2, bestämde sig för att hoppa ner i en av Höganäskrusen i vardagsrummet – där blev hon fast. Vilket P4 Gävleborg rapporterat om.
Marika Olkerud, som bor i Söderhamn, hjälpte sitt äldsta barn med läxorna när hon hörde sin dotter snyfta till.
– Jag gick fram för att kolla till henne, och såg att hon halvsatt i krukan. Jag försökte lyfta upp henne men hon satt fastkilad och kom inte loss. Hon hade klämts fast i krukan i en halvsittande position med knäna mot magen.
Marika försökte återigen dra loss henne. Men det gick inte. I stället hämtade hon en hammare för att knacka ut henne.
– Men jag insåg att det inte skulle gå. Att slår jag nu så kan hon göra sig illa.
Svea föddes med en höftdefekt vilket gjorde att hon bland annat fick ligga med en så kallad von Rosen-skena i tolv veckor när hon var nyfödd.
– Jag var rädd för att höfterna skulle ta stryk, så jag vågade inte fortsätta själv. Sveas pappa var inte hemma så jag kunde inte rådfråga honom, och det är en bit till grannarna så jag kunde inte lyfta upp krukan och springa dit. I stället fick jag ringa 112.
Svea var ledsen till och från. För att neutralisera situationen satt Marika med henne och kollade på Babblarna på mobilen.
– Svea var ganska lugn, med tanke på hennes ålder.
På tio minuter var räddningstjänsten på plats. Brandmännen skrattade när de kom in men tog samtidigt situationen på allvar. Då Svea täckte stor del av kruset var det inte bara att knacka krukan direkt, då hon kunde skada sig.
Till slut kunde de få loss Svea, iförd skydd för ansiktet, genom att knacka försiktigt med baksidan av en hammare.
– Vi har en fantastisk räddningstjänst i Sverige, säger Marika.
Svea var helt slut efter händelsen och somnade på soffan.
– Men när hennes pappa kom hem så tänkte hon hoppa in i nästa kruka. Så vi fick städa undan allt hon kunde hoppa in i. Hon kör sitt eget race.
Även om Marika i stunden var orolig kan hon skratta i dag, och hon förstår att historien roar andra.
– Det är kul att vi kan glädja andra i dessa tider.
