Experten: “Därför har flickor högre betyg än pojkar”
Mycket skrivande nackdel för pojkar
Publicerad 2020-04-04
Flickor har bättre betyg än pojkar.
Enligt forskaren Peter Wall är förklaringarna många – men det finns en röd tråd.
– Mycket skrivande verkar missgynna pojkar, säger han.
Förra läsåret skilde det hela 26,3 poäng i det genomsnittliga meritvärdet mellan flickor och pojkar i slutbetygen för årskurs nio. I praktiken betyder det att flickor sammantaget i alla 17 ämnen, har 10 betygssteg högre resultat än pojkar.
Så här brukar det se ut år efter år – och det har gjorts flera offentliga utredningar om varför dessa betygsskillnader mellan könen finns i Sverige.
Studier: Pojkar mognar senare
Forskaren Peter Wall, doktorand i pedagogiskt arbete på Karlstads universitet, har studerat dem och konstaterar att förklaringen till skillnaderna är mångbottnad.
Det finns också studier som visar att pojkar mognar senare, att det är vanligare med funktionshinder hos pojkar, att en högre andel nyanlända är pojkar och att kulturella strukturer missgynnar pojkar.
– Det finns en antipluggkultur hos pojkar. Det är inte “coolt” att vara duktig i skolan. En flicka däremot förväntas ofta vara duktig i skolan och det är coolt i gruppen att sköta sig, säger Peter Wall.
Åsa Fahlén, ordförande på Lärarnas riksförbund, är inne på samma spår.
– En anledning till att pojkar ofta har lägre betyg är att de vill visa maskulinitet och vara emot pluggkulturen. Det handlar mycket om könsroller och stereotyper. Vi har sett att om man arbetar aktivt med att komma åt de negativa stereotyperna så blir det positiva resultat, säger hon.
Flickor läser mer
Statistiken visar också tydligt att flickor är bättre än pojkar i de ämnen där läs- och skrivförståelse spelar större roll.
– Flickor läser mer än pojkar och mycket skrivande verkar missgynna pojkar. Vi ser stora betygsskillnader i svenska medan det nästan inte skiljer någonting i matematik till exempel. För elever i yngre åldrar nämner lärare finmotoriken, att pojkar håller pennan med hela handen. Sen kan det bero på uthållighet och ambition, säger Peter Wall.
En annan faktor till skillnaderna är de så kallade “snällbetygen”. Med detta menas att en elev får ett högre slutbetyg av läraren i ämnet än vad resultatet i de nationella proven visade.
”Väger in flit och engagemang”
Enligt statistik från Skolverket fick flickor i årskurs 9 under läsåret 2018/19 oftare snällbetyg i svenska, engelska och matte än pojkar. I genomsnitt rörde det sig om mellan 5 till 8 procent högre andel.
Även här finns det många förklaringar till tendensen.
– Jag kan inte hänvisa till forskning här men jag har frågat många lärare och rektorer vad de tror. Förenklat kan man säga att killar inte alltid är så ambitiösa. Ta engelska till exempel; där kan en kille som knappt har engagerat sig på lektioner och inte lämnat in ett enda arbete skriva ett A på nationella proven. Då blir det att läraren kanske sänker den killen till ett B, säger Peter Wall och fortsätter:
– Sen kan du ha flitig flicka som alltid räcker upp handen och lämnar in arbeten. När hon inte gör jättebra ifrån sig på nationella proven är det ändå rimligt med ett högre betyg med tanke på hur hon presterat på lektioner. Man kan säga att lärare väger in engagemang under lektionerna och inte bara tar in kunskaperna som visas på testerna. Sen kan man diskutera hur tungt respektive del ska väga.
