Sov gott med de nya ofarliga pillren

Uppdaterad 2023-01-11 | Publicerad 2000-10-19

Drygt två miljoner svenskar lider av sömnproblem och man räknar med att en dryg procent är beroende av sömnmedel eller lugnande medel. Men nu har forskningen hittat räddningen för dig med svåra sömnbesvär. Den nya generationens sömnpreparat är här – och de gör dig inte beroende.

Sömnstörningar är vår tids nya stora folkhälsoproblem och över en halv miljon svenskar äter varje kväll receptbelagda läkemedel för att kunna sova. Och sömnproblem kryper längre och längre ned i åldrarna. Sedan 1990 har utskrivningen av sömnmedel till ungdomar i åldern 14 till 25 år mer än dubblerats.

– Men nu är de gamla bensodiazepinerna på väg bort. Det som gäller nu är Imovane och Stilnoct som är mycket mindre beroendeframkallande. Även Propavan och Sonata som är utan någon kemisk tillvänjningseffekt alls har blivit allt vanligare, säger Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi vid Karolinska institutet.

De sömnmedel som hittills ordinerats mest innehåller bensodiazepiner, vilka är starkt beroendeframkallande och sedan 1971 klassas som narkotika. Bara i Stockholmsområdet vårdas omkring 7 000 personer varje år för missbruk av dessa preparat. En undersökning av utfärdade läkarrecept i Jämtland visade att var sjätte av dem som fick bensodiazepiner fortfarande var regelbunden användare efter fem år. Många hade också höjt sin dosering.

– Det är inte meningen att man ska öka doseringen utan att man istället allt eftersom ska minska den. Sömnmedel ska bara vara en tillfällig lösning, säger Jerker Hetta, professor i psykiatri vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Men nu finns det alternativ som för många fungerar lika bra. Propavan är ett långtidsverkande sömnpreparat med en halveringstid på cirka 8 timmar. (Halveringstid innebär den tid då nivån på den effektiva substansen sjunkit till hälften.) Det är ett sömnpreparat som fungerar mycket bra på vissa medan det inte fungerar alls på andra. De vanligaste biverkningarna hos Propavan är dåsighet dagen efter och kryp i benen, så kallat restless legs. Sonata är nytt på marknaden sedan juni 1999, och har en halveringstid på en och en halv timme, vilket främst gör det till ett insomningsmedel.

Sonata anses vara det enda sömnpreparat som inte ger dåsighet dagen efter. Preparaten Imovane och Stilnoct anses vara de ”snällaste” preparaten efter Propavan och Sonata, trots att de medför en viss risk för tillvänjning. Imovane är ett långtidsverkande medel med en halveringstid på 4–6 timmar. Vanligaste biverkningarna är dåsighet, bitter smak i munnen samt, i vissa fall, ett förändrat drömmönster. Stilnoct är korttidsverkande med en halveringstid på 0,8 -3,2 timmar. Dess vanligaste biverkningar är dåsighet och yrsel.

Ständig forskning pågår inom området och nyligen gjordes flera upptäckter som ger forskarna hopp om att kunna ta fram ännu bättre preparat.

Man har nämligen upptäckt det ämne som får oss att somna. Ämnet heter adenosin och är en kemisk substans som bland annat finns i hjärnan. De har även upptäckt ett speciellt område i främre delen av hjärnan som sätter fart på sömnigheten. Förhoppningen är att man nu ska kunna utveckla en ny typ av sömnmedel, som bara verkar i hjärnan med hjälp av tillförsel av ett kroppseget ämne.

Världsmarknaden för sömnstörningar växer sig allt större och USA brukar inte vara sist med att anamma en god affärsidé. Särskilda sömnkliniker är fenomenet som numera finns i så gott som varje större amerikansk stad. Metoden är att arbeta genom patientanalys och samtal och inte främst genom medicinering.

Sveriges enda sömnklinik finns på Akademiska sjukhuset i Uppsala. En av initiativtagarna är Jerker Hetta.

– Min gissning är att det inom tio år kommer att finnas minst fem utpräglade sömnkliniker, säger han.

Friska människor sover så mycket som en tredjedel av sitt liv. Nu är det din tur. Sov gott.

Isabelle Hedander

Följ ämnen i artikeln