Du är inte trasig
Publicerad 2015-03-27
Alla kan vi känna oss lite... trasiga emellanåt. Vissa hävdar till och med bestämt att vi är trasiga - på riktigt. Man hävdar att det finns något hos oss som behöver lagas, fixas till.
Självkänsla – Del 4
Sanningen är den att hur trasiga vi än känner oss så är vi de facto inte det. Däremot har vi i princip alla trasiga "skärvor" inom oss. Skärvor från barndomen som rispar våra själar och gör sig smärtsamt påminda i tid och otid.
En del människor har lärt sig att leva med dessa skärvor. Andra kämpar förtvivlat med att inte skära sig själva och undvika att skära människor omkring sig.
Jag trodde länge att mina skärvor var jag. Trasig. Jag var verkligen djupt övertygad om att jag var mina skärvor. Kantstött. Något hade gått sönder inom mig som barn och här satt jag nu, en trasig vuxen. Med samma gamla skärvor som fortsatte att skära och skada mig - och dom omkring mig som jag älskar. Och en dag skulle jag få barn. Skulle jag skära dom också med mina skärvor?
Lika ofrivilligt men lika förödande som i Tim Burtons film där Edward Scissorhands råkade skada kvinnan som han älskade - han med sina händer av saxar - jag med en själ av trasiga glasbitar.
Den kanske mest befriande insikten jag fått uppleva är nog när jag slutligen insåg att jag må vara kantstött men jag är inte trasig. Jag har mina skärvor och dom är en del av mig - men jag är inte dom.
Men vi är nog alla lite kantstötta på ett eller annat sätt? Det är vi absolut, men det är inte det som det handlar om. Det handlar inte om huruvida jag är kantstött eller inte. Det handlar om hur jag bär min kantstötthet. Hur jag förhåller mig till mina skärvor. Om jag har accepterat dom eller om jag kämpar emot dom. Om jag bär dessa med heder. Eller med skam.
Genom att acceptera och till och med omfamna dessa delar inom mig fick jag dom att jobba för mig istället för emot mig. För alla känslor äger en fantastisk energi. Och denna energi behöver få komma ut. På ett eller annat sätt. Till din fördel eller till din nackdel. Så låt känslorna jobba, men låt dom jobba för dig istället för tvärtom. För antingen kontrollerar du dom - eller så kontrollerar dom dig. Det är bara att välja.
Hälsningar Raymond
