”Måste bli mycket bättre information på fröpåsar”
Uppdaterad 2017-06-03 | Publicerad 2017-06-02
Vi sår, gror och odlar som aldrig förr.
Hundratusentals svenskar hanterar just nu miljontals frön.
Men vad står det egentligen på fröpåsen?
– Alldeles för lite, säger trädgårdsförfattaren Lena Israelsson och tycker att branschen måste skärpa sig – rent av standardisera informationen.
Häromveckan kritiserades den prisbelönade trädgårdsförfattaren och journalisten Lena Israelsson Plantagen för att lura kunderna med direkt felaktiga råd på fröpåsar och med misskötta grönsaker. Plantagen lovade bot och bättring.
Snål information
Nu tycker Lena Israelsson att det är på tiden att branschen bättrar sig. Hon inser att det är svårt att få alla intressenter att enas kring en standardisering men informationen på fröpåsar måste bli väsentligt bättre.
– De som säljer frön i Sverige är jämförelsevis snåla med information. Det har blivit bättre och korrekt men man måste vara mer generös och konsekvent med informationen, tycker Lena Israelsson och hänvisar till ryska fröpåsar hon har hemma.
– Tättskrivet med systematisk information. Så systematisk att jag, utan att kunna språket, förstår informationen. Det ser man sällan eller aldrig i Sverige.
Ta vara på boomen
Lena Israelsson tycker att den bristfälliga informationen på fröpåsarna är dubbelt olyckligt.
– Vi upplever en boom när det gäller att odla egen mat. Men de flesta är nybörjare och behöver handledning för att lyckas och fortsätta nästa år, säger Lena Israelsson.
Det ryms onekligen mycket information på en fröpåse – om man vill. Kan rent av vara en företagsinvestering att lägga ner tid och energi på informationen.
– För oss är bra information på fröpåsarna ett konkurrensmedel och en viktig del av varumärket, säger Ulf Fransson, senior produktspecialist på Nelson Garden som i år räknar med att sälja 18 miljoner fröpåsar.
– Vi jobbar ständigt med informationen. Grundtanken är att man via framsidan enkelt ska förstå om det rör sig om direktsådd eller förodling samt hur hög växten blir. Informationen på baksidan läser man sedan på hemmaplan, säger Ulf Fransson som dock tror att en standardisering är svår.
– Finns tyvärr ingen gemensam branschorganisation. Och det är ibland redan svårt att enas om det svenska namnet på växter.
Dyrbara frön
– En fröpåse är rätt dyr. En påse med aubergine kostar omkring 79 kronor och innehåller sju-åtta frön. Om man sedan misslyckas med att odla dem så tar konsumenten ofta på sig skulden för misslyckandet och försöker inte igen. När felet egentligen var alltför kortfattad och felaktig information, fortsätter Lena Israelsson..
Varför är det så här?
– Det har aldrig ställts krav tidigare. Sverige har ju inte varit en frönation på det här viset, säger Lena Israelsson och levererar tio informationspunkter som hon tycker definitivt ska finnas på fröpåsen.
Framsidan: 1. Artikelnummer 2. Prisgrupp 3. Företagsnamn 4. Förodlas och/eller direktsås 5. Sortnamn 6. Höjd i centimeter 7. Typ av växt – kryddväxt 8. Namn
Baksidan: 9. Latinskt namn 10. Utförlig information 11. Plant- och radavstånd, samt sådjup 12. Hur mycket fröna räcker till, t ex antal plantor eller meter 13. Kalender för förodling och direktsådd – blomning eller skörd 14. Sista försäljningsdag, parti, grobart och viktinnehåll.
Kan också finnas; Tilläggsmärke som visar om blomma doftar.
Plusmärke som t ex berättar om sort passar för utomhusodling eller är klätterväxt.
Guidemärke som t ex berättar om storlek, styrka och sötma.
