Ett hav av vårtecken

helskärm

Vårvintern är en av Ann-Sofie Carlsson Mattsons favoritsäsonger. Under knotiga äppelträd breder hennes snödroppar ut sig och vart man än vänder blicken, ser man en julros blomma.

På femårsdagen fick AnnSofie en flora av sin pappa. Hon har den kvar ännu, så älskad och välläst att den har fallit sönder till ett lösbladssystem. Sedan barnsben har hon älskat blommor, plockat blommor, tecknat blommor och, sedan hon fick en egen trädgård, odlat blommor av så många sorter hon bara kan.

– Jag tror att där många enbart ser en blomma, ser jag varje liten enskild del av den. En blomma är ett helt konstverk inuti, säger Ann-Sofie, som alltid har varit en skapande människa med sinne för detaljerna.

Ann-Sofies trädgård

• Här bor: Ann-Sofie Carlsson Matsson och Ingvar Matsson.
• Trädgårdens ålder: Snart 25 år.
• Läge: Plan villaträdgård i västgötska Tibro. Yta: 1200 kvadratmeter.
• Jordmån: Lerjord, bearbetad och uppblandad med sand och kompost under många år.
• Växtzon: 4.
• Instagram: annsofie_c.m

Just snödropparna har en särskild plats i hennes hjärta. Redan vid prydnadsstenen intill entrén står en klunga dubbla droppar och nickar under dvärgvidetaket. Den fyllda Flore pleno förökar sig ganska långsamt men Ann-Sofie låter det ta sin tid, hellre än att blanda sorterna.

När man rundar knuten möter en vit ocean under de gamla äppelträden.

– Granne med mitt barndomshem låg en sommarstuga, där det växte fullt med snödroppar vid väggen. Själva fick de aldrig se hur vackert det var, de kom ju först till sommaren. Men hos mig föddes något och jag tänkte att någon gång ska jag ha en massa snödroppar! säger Ann-Sofie och tittar ut över sitt snödroppehav innan hon fortsätter: –Det dröjde ganska länge.

Sedan hör det nog till saken att Ann-Sofie hyser en stor kärlek till alla lundväxter.

Om Ann-Sofie är lundväxternas beskyddarinna är det maken Ingvar som ser till att skapa trädgårdens tak och väggar. Hans favoriter är nämligen träden; tårbjörken och hängbjörken, blodplommonet, hägg och syrén, det späda valnötsträdet, fruktträden, blåregnet, de japanska lönnarna, alla magnoliorna och ett nysatt tulpanträd.

– Vi har aldrig talat om för det att här är zon fyra, säger Ann-Sofie med en blinkning.

Hon gillar att ha det som inte finns hos alla. Att byta frön och plantor med andra trädgårdsvänner tillför nytt material till trädgården. Ann-Sofie åker gärna på utflykt till olika besöksträdgårdar. Hon är medlem i flera trädgårdsföreningar. Det är Svenska trädgårdar i Väst, Sällskapet Trädgårdsamatörerna samt Tibro Trädgårdsförening. Ann-Sofie och Ingvar tar då och då emot grupper för visning och har även öppnat upp för besökare i mängd under Tusen trädgårdar ett par gånger. På 1970-talet, när ”alla” skulle ha barrväxter i trädgården föll hon inte för trycket utan satsade på blommande växter då med.

–Jag är ju perennörd! När de slår ut är det som att möta sina gamla vänner, skrattar Ann-Sofie.

Lika självklart som det var att ignorera den städsegröna trenden är det att stå emot konstgödning och bekämpningsmedel.

– Vi är noga med att odla ekologiskt och naturvänligt. Att leva i samklang med naturen är viktigt för oss. Därför har vi mycket fågelholkar och bihotell också och håller på att anlägga en äng med vallmo, prästkragar, blåklint och andra ängsblommor åt våra pollinerare.

Återbruk passar bra i det sammanhanget och Ann-Sofie gillar att pynta i trädgården med glasdamejeanner, spröjsade fönster och olika föremål från anno dazumal. Rost passar särskilt bra till blommande växter, tycker hon. –I en trädgård ska man gå på upptäcktsfärd. Då är det kul om det dyker upp en fågelbur eller några glasklot där man minst anar det.

Vad är då allt det vackra, som Ann-Sofie har framför sig?

Nu närmast är det vitsipporna. Hon har runt femton sorter. Allra bäst tycker hon om de som drar åt grönt i tonen men hon ser också fram emot presidentsippan, blodörten och olika sorters sipprutor. Därefter kommer narcisserna och alla de andra lundväxterna: liljekonvalj och smörboll, trillium och lunddocka, hostor och ormbunkar. Svavel- och dillpioner. Porslinsklocka. Gullvivorna, såklart! Och ännu lite senare den blå och rosavita lundskönan. Under högsommaren växer sig perennerna manshöga och man kan sitta i ett slutet rum och blicka ut över lunden.

–Jag försöker få trädgården att blomma från tidig vår till sen höst. Det ena ska avlösa det andra, säger Ann-Sofie.

Men det finns även plats för annat, Ann-Sofie och Ingvar gillar att satsa på olika teman i olika delar av trädgården och gärna sådant inte alla har. Som i spaavdelningen på altanen.

– Där har jag mitt zinkbadkar i medelhavshörnan. Där har jag två vinrankor, ett jättestort fikonträd och några olivträd. I växthuset odlar vi persikor. Inget som känns särskilt aktuellt denna kylslagna vårvinterdag. Men det kommer, det kommer!

Botaniskt intresserade med egen fröförmedling

• Sällskapet Trädgårdsamatörerna samlar över 7000 botaniskt intresserade trädgårdsägare med inriktning på prydnadsväxter. Föreningen bildades 1938.
• De 24 kretsarna arrangerar föreläsningar, studiecirklar, trädgårdsbesök, resor, växtlotterier och växtmarknader. Dessutom har man en egen fröförmedling och många medlemmar öppnar upp sina trädgårdar för visning.

helskärm

Snödroppe – så kommer de troget tillbaka varje vår

• Att den lilla amaryllisen snödroppe slår ut är vårt käraste vårtecken i hela landet. Den har till och med en förmåga att smälta bort snön runt sin växtplats om snötäcket inte är alltför tjockt.
• Uttrycket ”kärt barn har många namn” stämmer verkligen här. Förr kallades blomman gårdsviol, snölilja, snöblomma eller snöklocka. Den vanligaste sorten heter Galanthus nivalis på latin.
• Plantera lökarna lite skuggigt under lövträd och buskar. De trivs bäst i näringsrik och fuktig jord men det man främst behöver tänka på är att inte låta lökarna ligga och torka innan plantering.
• Köp och sätt så fort de har kommit in i butik tidig höst! Snödropparna sprider sig gärna på egen hand. Enkla snödroppar både med frön och sidolökar, dubbla sorter enbart genom att sätta sidolökar.
• Vill man hjälpa dem på traven delar man stora ruggar ”in the green”. Det betyder att delningen ska göras precis efter blomningen, medan bladen fortfarande är gröna. Annars låter man snödropparna sköta sig själva. De behöver inte gödslas eller pysslas om på annat sätt utan låt dem bara vissna ner innan eventuell gräsklippning, så kommer de troget tillbaka nästa vårvinter.