”Hemmafixade trädgårdar är mysigast”

Känns din tomt öde och tråkig? Saknas myset på uteplatsen? Suktar du efter en spaljé till rosorna? Formgivaren och trädgårdsjournalisten Anna Örnberg ger sina bästa knep för att både plantor och personer ska frodas i trädgården.

Du har sett dem när du gluttat över staketen på kvällspromenaden: sådana där ljuvliga uteplatser där man vill sitta hela kvällen. Där kaprifolen blommar, de rustika utemöblerna verkar vara ett med platsen, naturstenen är solvarm och allt som hörs är ett stillsamt porlande från dammen.

Formgivaren och trädgårdsjournalisten Anna Örnberg har ett stalltips: de charmigaste trädgårdarna är hemmafixade.

– Jag är ju smålänning och loppisråtta av födsel och ohejdad vana. Det här med att köpa trädgårdsmöbler för 10 000–15 000 kronor, det går bara inte. När man gör det själv får man nio gånger av tio något betydligt mer stabilt, rejält, som verkligen håller. Och som inte ser futtigt ut.

– Okej…, medger hon sen:

– Sköna trädgårdsstolar är knepiga att snickra, men ett bord eller en sittbänk klarar hobbysnickaren absolut av!

Kan man bli lycklig över ett avskavt bord på loppis är steget inte långt till att bygga det själv nästa gång, menar hon.

– Trädgården är så förlåtande. Är det inte perfekt, glipar det lite – så är det inte så himla kinkigt.

I sin senaste bok Kreativ i trädgården har hon besökt nio familjer, som gjort mycket egna projekt i trädgården och på så sätt skapat unika och speciella platser. Här finns trädgården med snickarglädje och gammaldags charm, den lekfulla och barnvänliga trädgården och till och med en heavy metalträdgård.

– Jag är lyckligt lottad som får besöka så många fina trädgårdar i mitt arbete som trädgårdsjournalist – och bland dessa har jag hittat ett gäng särskilt kreativa trädgårdssjälar. Fixiga idérika trädgårdar inspirerar mig själv, så därför är det roligt att sprida idéerna vidare och väcka skaparlust hos fler.

Hur ska man då ta sig an uteplatsen? För det första behöver man fler än en, säger Anna Örnberg.

– Jag tror att man ska tänka att man behöver många uteplatser. På morgonen vill man dricka frukostkaffe, sedan vill man ha lunchen på en annan plats. Ibland vill man ha sol, ibland skugga. Nästa steg är att tänka rumslighet.

– Om man kommer in på en tomt (och jag säger tomt för många har inte en trädgård utan bara en tomt) och kan se allt som finns om du gör ett svep med blicken, så kommer den att upplevas som ganska liten. Men om du i stället delar upp den så att du inte kan se från ena hörnet till det andra, utan måste gå en runda, då händer det något, säger Anna Örnberg.

Just uteplatserna är utmärkta att skapa ”väggar” runt. En pergola en bit ut kan hjälpa till att skapa struktur till hela trädgården.

– Den minsta trädgården jag varit i var en liten radhusträdgård på 64 kvadratmeter som hade fyra olika ”rum”; en liten loungehörna med dagbädd, en möbelgrupp med trallgolv och rabatter runt, en arbetshörna med kompost och en uppställning av krukor och vackra ting, säger hon. Växterna är förstås det mest naturliga sättet att skapa rumslighet. Träd och buskar blir vackra, gröna väggar och tak.

– Många som köper hus börjar med att såga ner träd. Jag förstår inte varför. De tar ju så himla många år att få upp. Buskar, häckar och träd är i stället det första man ska fundera på att plantera i en ny trädgård, det går före gräsmatta. Oavsett projekt – ta i litegrann, tipsar Anna Örnberg.

– Vi är lite mesiga överlag. Tjonga på och gör ett stort matbord eller en rejäl pergola, du kommer inte ångra dig. Detsamma gäller när man skapar en helt ny uteplats.

– Många gör för små trädäck, som precis har plats för ett bord. Om du tror att du behöver 20 kvadratmeter, dubbla det. Då har du plats för matplatsen och även en loungehörna eller en trevlig hörna för krukor, en serveringsbänk och kanske en kryddodling, säger hon.

Att våga tänka stort gäller även om ytan i sig är ganska liten, menar hon. – I fjol gjorde vi i ordning min dotters balkong. Det fick bara plats ett litet bord och två stolar och så var det en löjlig snutt kvar på ena sidan. Men i stället för att ställa dit en liten kruka bestämde sig Anna och hennes dotter för att satsa på att få balkongen att prunka. – Jag gjorde två stora odlingslådor som rymde både tomatplantor och smultron och örter. Det blev väldigt grönt och lummigt.

helskärm

Annas viktigaste verktyg

”De här verktygen tycker jag är grundläggande, om du har de här sakerna går allt mycket lättare. Och om du inte har – perfekt att önska sig till födelsedagen!

”Skruvdragare/borrmaskin, geringssåg, sticksåg, slipmaskin, benbockar att arbeta på, vinkelhake, tumstock, hammare, tång, fogsvans och blyertspenna.”

Fixa fint på uteplatsen

• SKAPA RUMSLIGHET. Plantera träd, buskar, häckar och/eller bygg en pergola eller spaljé vid din uteplats. Tänk också golv. Ska ytan vara grusad, stenlagd eller ha trall?
• GÖR FLERA. En uteplats räcker inte. Du behöver en för frukostmyset, en för lunchen i skuggan och en för kvällsminglet. Kanske behöver du hela sex uteplatser? Men alla är förstås inte jättestora eller av samma material. Något är gjort som ett trädäck; en kan vara en grusad rundel vid syrenerna, en annan en stenlagd pergola. TA I. Gör ett ordentligt stort matbord när du ändå är i färd med att bygga det. Arbeta i fred. Hitta en plats i skuggan, gärna på norrsidan. På gräsmattan gör det inte så mycket om man spiller färg och spån.
• GÖR EN DAMM. Njut av vattenplask vid uteplatsen. Det räcker med en stor skål eller zinkbalja som du fyller med vatten och lägger i en liten pump. Lägg i vackra stenar och några vattenväxter.
• TÄNK PÅ ETT TEMA. Det är inte nödvändigt att ha ett tema men det kan bli väldigt effektfullt om du genomför det. Exempel på teman kan vara en särskild färgskala som kan gå igen i växter och på krukor, former som återkommer, inspiration från ett visst land eller en hobby. Om det känns för stort att genomföra i hela trädgården kanske en viss del kan ha ett tema?
• BYGG I NIVÅER. En altan kan gärna vara i olika nivåer, så det inte blir ett oändligt hav av trallbrädor. På en nivå kan du skapa en lounge, ett trappsteg upp kan matplatsen ligga.

Fixa fint på uteplatsen

• SKAPA RUMSLIGHET. Även här gäller det att skapa ett rum. En bambumatta som fästes på insidan av balkongräcket med ståltråd kan skapa en högre vägg på ena sidan. Ett golv – trall eller sjögräsmatta till exempel – bidrar också till en hemtrevlig känsla.
• GÖR EN DJUNGEL. Balkonger blir ofta varma och små krukor torkar ut på nolltid. Ta därför hellre i och odla i stora lådor eller krukor, då kommer balkongen att bli grön och lummig. Har du tak kan du hänga amplar från det, med till exempel jordgubbar eller körsbärstomater.
• TA IN NATUREN. Lite vanlig gråsten eller en vacker gren kan göra att balkongen känns mer naturinspirerad. Om du har lagt trall på golvet som inte passar riktigt kan du i stället för att formsåga fylla ut runt kanterna med fina, runda stenar.
• VATTNA RÄTT. En bortglömd vattning en solig dag kan innebära katastrof för växterna på en blåsig balkong. Det kan vara en idé att installera solcellsdriven droppbevattning som sköter sig själv. Du slipper dessutom gå runt och vattna en massa krukor och riskera spill.
• ANNAS ENKLA ODLINGSLÅDA: Du behöver stora plastbackar för förvaring, ungefär 40 cm höga. Borra hål cirka 10-15 cm upp från botten på sidorna. Lägg lecakulor i botten av backen. På så sätt blir det ett vattenmagasin där som håller plantorna fuktiga. Dessutom är det inte lika lätt att övervattna. Sy enkla fodral av grov säckväv och vik ner över plastbackens kant. Fyll på med jord och plantera.

Bygg en luftig spaljé med välvd port

En spaljerad vägg behöver inte vara ämnad för klängväxter. Med en spaljé kan man skapa rumslighet i trädgården utan att det blir för instängt. Se så fint rutverket delar av, samtidigt som det ramar in porten till nästa trädgårdsrum.

• PORTEN MED DEN VÄLVDA bågen mäter 90 cm mellan stolparna. Börja med att få de två stolparna på plats, sammanhållna med ett rakt överstycke, 45 x 120 x 900 mm.
• TILL BÅGEN BEHÖVS sedan virke på 45 x 170 x 1400 mm. Välj kvistfritt och så rakfibrigt virke som möjligt, för att undvika att det vrider sig. Rita upp en mall för bågen enligt rutdiagrammet. Mallen blir totalt 18 x 62 cm. Bågen består av två halvor som skarvas ihop enligt illustrationen. I skarven där de två båghalvorna ska läggas ihop, sågas båghalvans yttersta 8 cm ner till halva bredden – som en tapp. På ena båghalvan ska tappen vara i övre änden och på den andra halvan i den undre.
• SKRUVA FÖRST fast den båghalva som har en utstickande tapp i övre kanten. Den fästs i sidostolpen och upptill i det raka överstycket. Nästa båghalva passar sedan att skarva i den första. Skruva fast båghalvan i den andra sidostolpen och upptill i den första, redan uppsatta, båghalvan. Du kan göra en enkel rund båge, men om du vill ta ut svängarna kan den nedre kanten på bågen sågas dekorativt utsirad (se streckad linje i rutdiagrammet).
• PÅ BILDEN ÄR RUTORNA i spaljén 20 x 20 cm. Men de kan minskas om du vill ha en tätare vägg, med 15 eller 10 cm mellan läkten.
• MONTERA FÖRST liggande, breda brädor upptill och nertill där du vill ha ditt rutverk. Fäst de stående ribborna. Du kan sedan skruva fast ytterligare en liggande bräda över de stående ribbornas ändar för att dölja avslutet.