Sätt färg på höstrabatten med perenner
Uppdaterad 2018-10-02 | Publicerad 2018-09-11
Solbrud, kärleksört, höstanemon och tigerlilja. Än är det lång tid kvar på trädgårdssäsongen. Flera av de vackraste perennerna blommar först nu!
Perenner kallas de växter som återkommer år efter år. När de blommat färdigt för säsongen vissnar de och går i ide. De flesta sorters perenner klarar vintern bäst om du på hösten låter bli att klippa bort torra blad och stjälkar, det skyddar växten och bildar en naturlig täckning. Det kan se lite skräpigt ut, och för den med estetiskt sinne kan det vara ett tips att täcka med granris. När värmen kommer börjar de växa igen. De är trofasta och lättskötta. Med andra ord perfekta för dig som gärna omger dig med vackra blommor utan att behöva jobba i trädgården i alltför många timmar!
Höstflox
En soldyrkare
Sensommarblomman höstflox är en charmig och reslig blomma som slår ut i juli–oktober. De små blommornas söta doft lockar fjärilar och humlor, men tyvärr även mjöldagg och sniglar. De blommar bäst i full sol men ogillar torka. Blomningstiden förlängs om du plockar bort vissna blommor.
Förökning: Höstflox bör delas vart tredje till vart fjärde år. Det är mest lyckat att slänga mittpartiet och återplantera de yttre delarna. Se till att varje bit har minst fem stjälkar och plantera dem direkt efter delning.
Vill du så den kan du låta överblommande blommor sitta kvar, då bildas frön som går fint att plantera.
Praktrudbeckia
Lyser som solen
Praktrudbeckian är en lättodlad växt som lyser fint i höstrabatten med sin intensiva färg. Den är också utmärkt till snitt vid höstens middagar och gåbortspresenter. Rudbeckian är inte särskilt kräsen, utan slår rot i de flesta trädgårdar, bara den nås av ljus. De stora blommorna blir 6–9 cm i diameter och 60–90 cm höga och lyser upp som solar i trädgårdar i hela Sverige mellan juli och oktober.
Förökning: Efter några år glesnar plantan från mitten, och därför är delning det enklaste sättet att föröka den på.
Höstaster
står när de andra faller
När de andra gett upp står höstastern kvar. Den blommar ända fram tills den tuffaste frosten kommer. Det vanligaste är rosa och lila blommor, men det finns även vita, röda och blåa för dem som gillar variation. Höstastern vill helst ha halvskugga och halvsol. Tyvärr drabbas bladen lätt av mjöldagg, men blommorna brukar klara sig. En risk med höstaster i Sverige är att den inte klarar av för mycket regn, plantera den så att vatten kan rinna ifrån den, men var också noga med att växten inte torkar ut.
Förökning: Det vanligaste sättet att få fler astrar är genom delning, men det går också bra att ta sticklingar under våren.
Sen tigerlilja
Prickig och praktfull
De stora orangea blommorna med svarta prickar lyser upp trädgården i augusti och september. De långa stjälkarna är robusta nog att stå pall för vind och bära upp sina stora blommor. Växten är härdig i nästan hela landet. Tigerliljor trivs bäst i sol, men de klarar även skuggiga lägen så länge de får tre timmar sol om dagen.
Förökning: Tigerliljan är en lökväxt och bildar små knölar i bladvecken, så kallade bulbiller eller lökämnen. Vänta tills de blivit mörka och faller av, då är de redo att planteras. Blomman tenderar att sprida sig själv i trädgården om man inte plockar upp bulbillerna.
Kärleksört
Tålig och trogen
Kärleksört är enkel att odla, tål både stark sol och torka, den kräver inte mycket för att finnas till. Under sommaren är den ganska anonym men blommar upp i sin fulla prakt i augusti, september och oktober. Växten blir cirka 50–60 cm hög och är fin både i trädgården, som snittblomma och att torka. Både bladen och roten är ätbara. Bladen påminner om sparris eller sockerärter i smaken, och roten, som bör kokas innan den äts, är rik på kolhydrater.
Förökning: Kärleksört har en stark vilja att överleva och dela sig. Det går bra att ta sticklingar och sätta i vatten, de bildar snabbt rötter.
Höstanemon
Romantisk tuffing
Höstanemon, också kallad September charm, är en höstblommande perenn som när den väl fått fäste kan sprida sig och bilda stora, vackra bestånd i trädgården. Den romantiska blomman förgyller hösten då den blommar i augusti–oktober. Sitt skira utseende till trots är höstanemonen en stadig växt, som blir 100–150 cm hög och står pall för både sol och skugga och kan bli riktigt gammal. Blomman trivs bäst i ”skogsjord” och är därför optimal på naturtomter och i skogsbryn.
Förökning: Det finns flera sätt att få fler höstanemoner. Dela plantan, ta rotskott eller så dess frön!
Rotskott tar du under blommans vintervila. Skär av några av de allra tjockaste rötterna i 6–10 cm bitar och stick ner i en kruka såjord. Du kan också föröka höstanemon genom frösådd nu i höst. Tänk då på att få ner fröna i jorden så fort de är mogna. Du ser att frökapseln är mogen när den spricker upp och bildar en ”bomullstuss” med små frön. Lägg fröna på en fuktig jordbädd och tryck till försiktigt.
Solbrud
lyser upp en molnig dag
Solbruden blommar i rödbrunt under augusti och september och ger trädgården en fin höstton. Blommorna påminner om en badmintonboll till formen. För att solbruden ska bli långlivad behöver den delas vart fjärde år. Som namnet antyder trivs blomman bäst i sol, då kan den bli 70–90 cm hög. Insekter älskar blommorna, och därför placerar du med fördel ett insektshotell i närheten av odlingen.
Förökning: Genom delning eller frösådd.
Dela perenner
- Att dela perenner är ett bra och enkelt sätt att få fler plantor i sin trädgård. Men regelbunden delning är också ett måste för flera växter för att de ska fortsätta blomma år efter år. Dela höstens perenner på våren, när de inte blommar längre, så det finns tid för dem att etablera sig. Vid delning är det viktigt att ta hänsyn till hur de växer. Är det en blomma med en tjock rot ska den grävas upp och skäras itu med kniv. Är det däremot en klump av rötter, som exempelvis höstastern har, ska man absolut inte skära, utan i stället varsamt sära den med händerna.
- De nydelade plantorna ska man ta hand om lite extra och skydda mot uttorkning och kyla, gärna genom att täcka dem med kompost.
- Så fort man tagit upp en perenn från jorden ska den stå i en hink med vatten. Det gäller även om det bara handlar om en kvart innan den ska ner i jorden igen. Perenner som hinner börja torka ut har nämligen mycket svårt att återhämta sig.
