Jag hoppas att Musk förstör Twitter totalt
Plattformen är en alldeles för dålig plats; destruktiv, mörk och skruvad
I helgen startade Elon Musk en omröstning på Twitter. Frågan var om han skulle sluta som vd på företaget. När omröstningen var klar var beskedet tydligt bland plattformens alla människor, bottar och troll: JA, Elon, det är dags att kliva av.
Det finns så många problem med Musk och Twitter, och kombinationen av de båda, att det är svårt att veta var man ska börja.
I augusti publicerade Aftonbladet Kultur en granskning som visade att svenska Twitter var kraftigt manipulerat under valrörelsen. Att köpta kampanjer och artificiell förstärkning lyfte vissa personer och budskap.
Redan 2018 flaggade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarets forskningsinstitut (FOI) för att det förekom automatiserad och mänsklig påverkan på valrörelsen samma år. Twitter är en liten plattform, i användare räknat. Men i genomslag är den svår att överskatta. I svensk politik – liksom i många andra länder – har den spelat en helt central roll de senaste åren. Trump hade inte blivit vald till president utan Twitter.
Twitter har aldrig varit en ”neutral” plattform, utan alltid använts för propaganda och manipulation. Reglerna som har styrt vilket innehåll som varit tillåtet och var gränserna går har alltid varit godtyckliga. Trump stängdes av först när det blev politiskt opportunt i Washington, när han var på väg att avgå som president. Detta samtidigt som andra konton från politiker i andra länder som yttrat sig ännu grövre fick vara kvar. Det är typiskt: trots allt tal från techföretagen om hur mycket de bryr sig om yttrandefrihet och demokrati runtom i världen har deras agerande alltid varit inkonsekvent och totalt USA-fokuserat.
Alla dessa problem var uppenbara redan innan Musk tog över. Sedan dess har läget förvärrats: godtyckligheten har ökat, nazister och konspirationsteoretiker har släppts tillbaka. Journalister som granskar Musk stängs av. Det råder total förvirring kring vad som är tillåtet eller ej.
Twitters kris är på många sätt en perfekt illustration av den moderna kapitalismen. Det är drömmen om den enskilde entreprenören som räddare, en person som står över normer och lagar och bygger ett nytt och bättre samhälle från noll. Musks stödtrupper av tech-bros hyllar honom som en hjälte vad han än gör, och förstärker myten om den vite, geniale mannen som på egen hand skapat företag och regler som förändrar världen. Detta trots att sanningen är att offentligt finansierade institutioner, universitet och statliga forskningsinstitut alltid varit förutsättningen för att techföretag som Tesla kunnat blomstra. Silicon Valleys genikult och vilja att investera i en viss typ av män, med en viss typ av grandiosa affärsidéer, har bidragit till myten.
Elon Musk verkar själv ha internaliserat denna självbild, och kombinationen av megalomani, extremt mycket pengar och tillgång till den viktiga Twitter-plattformen gör honom farlig. Han säger sig vara för ”yttrandefrihet”, men hans hållning, när den möter verkligheten, är principlös, ogenomtänkt och grund. Yttrandefrihet à la Musk verkar mest handla om att (killar som) han själv ska få vräka ut sig vad de vill utan att få kritik eller behöva bli granskade.
Jag har själv använt Twitter i ganska många år nu. Jag har lärt känna folk där, och använder plattformen i min omvärldsbevakning. Under lång tid var Twitter-appen den första jag öppnade på morgonen. Jag vet att plattformen fortfarande spelar roll för många aktivister och demokratikämpar runt om i världen. Ändå önskar jag att Musk kör plattformen i botten nu. Det har gått för långt, det är en för dålig plats; destruktiv, mörk och skruvad.